Sexåringen i familjen frågade vid middagsbordet häromdagen ”Mamma och pappa, är era jobb viktiga?”. Min fru, som arbetar som barnläkare, svarade blixtsnabbt ja på den frågan. Mitt svar kom inte lika snabbt, jag förklarade att livsmedelssektorn är som en lång kedja som hänger ihop och att alla delar måste fungera för att det till slut ska bli god, hållbar och hälsosam mat på bordet.
Mitt namn är Patrik Myrelid och jag är utbildad agronom och arbetar som strategichef på Lantmännen. Den här texten skrivs efter en dramatisk arbetsvecka som kröntes av att Sveriges regering utsåg livsmedelssektorn till en av 12 samhällsviktiga verksamheter. Syftet är att upprätthålla barnomsorg till barn med föräldrar i dessa sektorer vid händelse av att skolorna stängs.
Vår verksamhet är viktig för hela lantbruksproduktionen, handelsgödsel och utsäde är avgörande insatsvaror som vi tillhandahåller.
Just nu ställs många samhällskritiska frågor på sin spets. Den kris som uppstått med anledning av COVID-19, deklarerad som en pandemi av WHO, skapar ett stort tryck på alla samhällsfunktioner. Det gäller inte minst sådant som berör Lantmännens kärnverksamhet. Våra medlemmar påbörjar nu vårbruk för det vi ska skörda i höst, det arbetet går inte att ställa på paus. Vår verksamhet är viktig för hela lantbruksproduktionen, handelsgödsel och utsäde är avgörande insatsvaror som vi tillhandahåller. I nuläget är mycket redan levererat till gård eller finns i lager, och hittills har vi inte sett några påtagliga problem med flödet av insatsvaror från utlandet.
Min bror arbetar hemma på familjegården och jag talade med honom tidigare i veckan, när han utfodrade mjölkkorna med ensilagefoder. Jodå, han hade redan vidtagit mått och steg med tanke på viruset. Dieseltanken med bränsle till alla maskiner och reserv-el-aggregatet var välfylld. Tillsammans med tvillingbrorsan, som också jobbar på gården, hade han bestämt att de inte ska färdas i samma bil eller traktor. Utöver det hade mejeriet meddelat att man av smittskäl inte fick vara för nära mjölkbilschauffören, vilket också gäller fodertransportören. Vi konstaterade också att vi och tidigare generationer på gården mjölkat kor varje dag sedan 1925. Varken världskrig, lågkonjunkturer, stormar eller några virus som går på folk eller fä har fått komma emellan.
Arbetet pågår, det är ryggraden i det som Lantmännen är. Våra lantbruksföretag levererar i ur och skur, det är enligt mig ett stabilt fundament att bygga en samhällskritisk verksamhet på.
I det här läget vill jag framhålla att lantbrukets och livsmedelsindustrins arbete är samhällsbärande. Lantmännen har en viktig roll att spela för att fortsatt hålla igång verksamheten, men vi behöver rätt förutsättningar från samhället. Därför blev jag mycket glad att höra Landsbygdsminister Jennie Nilsson lyfta just detta i en TV-intervju i veckan. Hon framhöll att människor i livsmedelskedjan är en grupp som är samhällsviktig, och att livsmedel, precis som sjukvård, är något som alltid måste fungera. Jag instämmer med ministern om att man bör hylla alla de som jobbar med att säkerställa att vi har tillgång till mat. I veckan fick jag medarbetartidning ”Field to Fork” i brevlådan. Framsidan pryds av kollegorna som sköter vår pastaproduktion i Järna. Sällan har en rubrik varit mer rätt. ”Hjältarna i Järna” förser varje dag konsumenter med makaroner och spagetti från Nordens enda pastaanläggning.
Lantmännens medarbetare i Järna sköter produktionen på Nordens enda pastaanläggning.
Nilsson lovade att personal som behövs för att säkra livsmedelsförsörjning i landet kommer att få särskilt stöd för att lösa det. Vi på Lantmännen välkomnar det budskapet! Behoven kan till exempel handla om att få förtur till barnomsorg som möjliggör att verksamheten fortgår. Logistik- och transportflöden, både inom Sverige och för import och export av viktiga jordbruksråvaror, måste upprätthållas. Åtgärder för att säkra resurser och personal för detta är av yttersta vikt.
I ett sådant här läge testas vårt gemensamma system och visar också vägen för hur vi behöver förbereda oss inför nästa eventuella kris. Landsbygdsministern påpekade i intervjun att frågan om tryggad svensk livsmedelsförsörjning redan tidigare har identifierats som en svag punkt. Jag instämmer, jämfört med våra nordiska grannländer, där vi i Lantmännen också medverkar i arbetet med att trygga livsmedelsförsörjningen, har Sverige en hemläxa att göra.
Frågorna inte varit på agendan sedan 1980-talet, nu är de tillbaka på den politiska kartan. I dag finns en stark koppling till hållbarhet och hotande klimatförändringar. Nya satsningar på att utveckla innovation och forskning behövs. Livsmedelsstrategin med parlamentarisk enighet bakom, har till syfte att öka livsmedelsproduktionen i Sverige och öka produktivitet i jordbruket. Strategin är otroligt viktig framåt, och borde varit på plats sedan länge.
Politiker och beslutsfattare måste i en ännu större utsträckning arbeta för att konkurrensvillkoren för den inhemska produktionen förbättras.
Den svenska lantbruks- och livsmedelsproduktionen är oerhört viktig vid kriser. Politiker och beslutsfattare måste i en ännu större utsträckning arbeta för att konkurrensvillkoren för den inhemska produktionen förbättras. Generellt är lantbrukets lönsamhet och konkurrenskraft för svag för att minska dess sårbarhet. Det ger inga förutsättningar för långsiktiga investeringar. Kan vi öka lönsamheten så kan vi bygga en stabilare kedja som tål mer. I Lantmännen har vi tillsammans med nyckelaktörer i branschen sammanfattat sex åtgärder i vad vi kallar ”Tillväxtpaket för svenskt lantbruks- och livsmedelsproduktion” som syftar till att stärka sektorns konkurrenskraft och öka produktionen. När den akuta fasen med Covid-19 är förbi har vi anledning att återuppta dialogen med politiken.
Tillbaka till middagsbordet. Efter en stunds funderande konstaterar sexåringen ”Både mamma och pappa har ju viktiga jobb”. Några dagar senare konstaterar Sveriges regering samma sak.
