Lennart Nilsson driver ett lantbruksföretag i Halland tillsammans med sin familj. Han är ledamot i LRF:s styrelse och företräder LRF i Copa-Cogeca, EU:s paraplyorganisation för lantbruksorganisationer och kooperativ där han bland annat är ordförande arbetsgruppen för oljeväxter och proteingrödor.
Gårdsbesöket på Framtidsgården Svalöv var mycket välarrangerat av Lantmännen och vi hade många viktiga samtal. Under eftermiddagen lyftes frågor om innovation och möjligheter att öka jordbrukets hållbarhet både avseende miljö och lönsamhet. Jag deltog i ett panelsamtal tillsammans med talare från både Sverige, EU-kommissionen och det kommande spanska ordförandeskapet. Panelen var samstämmig om att vi behöver producera mer på åkrar och gårdar samtidigt som vi ökar den miljömässiga hållbarheten.
En fråga som flera poängterade är vikten av växtförädling för att möta klimatförändringar, svara upp mot konsumentpreferenser och öka produktiviteten. Vi har en bred verktygslåda för alltmer sofistikerad växtförädling. En aktuell fråga just nu är användandet av nya genomiska tekniker som CRISPR/Cas9. Används tekniken för att inducera mutationer och därmed förändra gener inom växten, så kallad riktad mutationsförädling, kan denna teknik öka precision och tempo i urvalet av de egenskaper som ska förstärkas inom växtförädlingen utan att tillföra gener från en främmande art.
EU-kommissionen planerar att lägga fram ett förslag kring detta i juli. Nästa steg är att parlament och medlemsländer behöver ställa sig bakom det. Jag menar att mötet på Svalöv, med flera olika länder representerade, var ett viktigt steg i att skapa en diskussion och samsyn kring vägen framåt inom EU, bland annat i växtförädlingsfrågan.
En annan fråga som lyftes var hur redan tillgängliga tekniker för mer produktiv och hållbar odling kan spridas och få större genomslag på bred front. Ett exempel är att det måste bli enklare för lantbrukaren att koppla ihop befintlig teknik, till exempel att enkelt använda en satellitbild i sina egna system. Standardiseringar och samarbete är det som behövs här. Branschen i Sverige har tagit initiativ till lantbrukets dataplattform Agronod, för enkel och säker delning av svensk lantbruksdata. Kopplat till implementeringsgapet lyftes även vikten av lönsamhet i lantbruket. Vi har inte möjlighet att ställa om till gröna metoder om siffrorna är röda.
Det svenska ordförandeskapet i EU har visat att Sverige är ett land att räkna med inom lantbruksfrågor. Här sker utveckling som man bör lyssna på och följa. Vi är troligen främst i Europa i att använda precisionsodling för bland annat spridning av växtnäring. Vi vill visa på sådana möjligheter och goda exempel. Möjlighetsperspektivet i mötet på Svalöv var väldigt positivt. Genom EU-samarbetet kan vi ta steg framåt gemensamt inom Europa för ett mer hållbart jordbruk som ger förutsättningar för livsmedelstrygghet och -försörjning. Samtidigt behöver EU-gemensamma initiativ vara anpassningsbara till lokala förutsättningar. I Sverige har vi kommit långt, till exempel vad gäller minskad användning av kemiskt växtskydd där svenska nivåer är låga. Där behöver EU-målsättningar vara anpassade efter olika länders förutsättningar.
Ofta ställs frågan ”vad är ett hållbart jordbruk?”. Vi i Sverige har kommit långt i att svara på den. Jag använder ofta Lantmännens rapporter om Framtidens Jordbruk för att förklara vad vi menar. Sverige ligger i framkant i att driva utvecklingen och vi kan visa vägen med våra goda exempel inom EU. Som medlem och ordförande i Lantmännen lokalförening i Harplinge är jag stolt över Lantmännens imponerande uppvisning för CAP-direktörerna på Framtidsgården Svalöv.
