Vardagen för medarbetarna på Framtidsgården Bjertorp präglas av utveckling, ny teknik och hållbara, smarta lösningar. Försöksverksamheten ska ge nytta tillbaka till Lantmännens medlemmar.

– Man ska inte vara rädd för att testa nytt men det är ju bättre att vi misslyckas här i vår testmiljö än att en enskild lantbrukare inte når upp till sina mål i skarpt läge, konstaterar driftschef Kjell Carlsson.

Både blick och gps är inställda på omtalade Bjertorps slott. Så snart det skymtar mellan de ännu kala lövträden är det dags att svänga höger och parkera vid grannfastigheten Bjertorps Egendom.

Sedan den officiella invigningen av Framtidsgården Bjertorp ett par veckor tidigare finns en välkomnande skylt som bekräftar ankomst till rätt destination. Driftsledare Kjell Carlsson möter upp och guidar fram till det gula gårdskontoret; där är slottets gamla stallar som sedan länge är en ovanligt rymlig och funktionell gårdsverkstad, hans egen tjänstebostad, en tankstation med 100 procent förnybart bränsle och ändamålsenliga lokaler för större seminarier, mindre kundmöten och studiebesök.

– Det är ett privilegium att få vara driftsledare här på Bjertorp, konstaterar han. Vi som jobbar här har ett varierande uppdrag där vi får vara en del av utvecklingen. Det händer alltid något nytt, vi får testa nya rutiner.

Sedan 1956

Åkrarna har arrenderats och brukats av Lantmännen sedan 1956. Bjertorp är ett välkänt begrepp och för tankarna till uppmärksammade försök och en ständigt pågående lantbruksutveckling. Huvuddelen av arealerna används till utsädesodling, men parallellt utprovas årligen nytt sortmaterial i cirka 5 000 parceller.

För många är Bjertorp även synonymt med precisionsodling, som har varit i fokus här sedan 1995 och i dag även används i normal drift. Bjertorp var bland de första i landet som började använda så kallade N-sensorer. På traktorns tak sitter en ramp med ett antal sensorer som mäter grödans ljusreflektion. Varje sekund skannas cirka 50 kvadratmeter. Sensorerna mäter innehållet av klorofyll (kväve) samt täthet (biomassa) i grödan. Utifrån dessa uppgifter skapas automatiskt en karta som gör att gödseln sprids i exakt mängd exakt där den behövs.

Stort teknikkunnande

– Förutsättningarna på gården är de allra bästa och den mängd data vi har samlat in under lång tid gör det särskilt lämpligt att förlägga försök här, säger Kjell Carlsson. Men det allra viktigaste här på Bjertorp är vår teknikkunniga och duktiga personal.

Han vill gärna nämna dem vid namn.

– Maskinförarna Jack Estreen och Emil Moqvist som inte bara är proffs ute på åkern, utan också har den IT-kompetens som krävs och alltid är positiva att testa ny teknik. Martin Steen som varit försöksansvarig i över 25 år och maskinreparatör Ingvar Andersson som började jobba på Viken/Bjertorp redan 1978.

– Vi är en liten kärntrupp som driver gården tillsammans, och vi försöker hålla ordning och reda 365 dagar om året, berättar Kjell Carlsson.

På gården omsätts teori och idéer till praktiskt, hållbart lantbruk. Allt från maskinpark, odlingsmetoder och digital teknik ligger i absoluta framkant. På Bjertorp vill Lantmännen ta stora kliv mot hållbar livsmedelsproduktion, samtidigt som produktiviteten successivt ökar. Nästa steg efter prov och tester ska inte vara längre än att det leder ut till de svenska lantbruksföretagen. Målet är att utvecklingskurvorna för hållbarhet och lönsamhet följer varandra.

Många lantbrukare är nyfikna på vad som är på gång på gården och när resultat från försök eller provodling av nya sorter presenteras röner det ofta stort intresse.

– Ny teknik ger nya möjligheter, fortsätter Kjell Carlsson. Kör vi vidare i samma gamla hjulspår kan vi inte heller förvänta oss utveckling och bättre förutsättningar.

Framtiden i vardagen

Att Bjertorp framtidssatsar för ett hållbart lantbruk märks på många sätt i det vardagliga arbetet på gården.

Just nu test-tankas två av gårdens traktorer med Ecobränsle RME, ett giftfritt, svenskt biobränsle som produceras av raps och biometanol.

– Beräkningar visar att vi genom att årligen ersätta elva kubik fossilt bränsle kan minska våra utsläpp av växthusgaser med cirka 25 ton per år, säger Kjell Carlsson. Testet genomförs i samverkan med Energifabriken i Karlshamn.

Tillsammans med växtnäringsföretaget Yara Sverige planeras för ett pilotprojekt 2022-2023 med användning av gödselprodukter producerade helt fossilfritt.

– Ytterligare en åtgärd för hållbarhet vi undersöker just nu handlar om att kunna driva vår tork med helt fossilfritt bränsle, fortsätter Kjell Carlsson.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald gynnar lantbrukets växtodling och en rad insatser görs i fält. Kjell Carlsson sveper med handen ut över vårgrönskan och stegar ut till en fyrkant med bar jord. Lärkrutor har en positiv effekt på antalet lärkor under hela häckningssäsongen. En studie som bland andra Lantmännen deltog i för några år sedan visade att antalet revirhävdande lärkor ökade med upp till 60 procent på fält med lärkrutor.

– Förra året började vi även anlägga mångfaldszoner, med växter som särskilt lockar till sig pollinerande insekter.

Text: Katarina Averås
Foto: Øyvind Lund