Precisionsnutrition skulle kunna få en stor positiv effekt för folkhälsan genom att mer anpassade preventiva insatser kan sättas in tidigare. Men ännu saknas tillräckligt storskalig forskning om hur sådana insatser ska riktas och vilka effekter det kan få.

Tidigare pratade man mer om »personalized nutrition« eller individuell nutrition i forskarvärlden. I höstas arrangerade Chalmers tekniska högskola en konferens som samlat internationellt framstående forskare inom området precisionsnutrition. Vad är skillnaden mellan begreppen? Ofta används likhetstecken mellan begreppen, men vi vill se precisionsnutrition som en breddning av begreppet individuell nutrition. Förutom att ge rätt kost till rätt individ vid rätt tillfälle handlar precisionsnutrition också om att ge förutsättningar för bättre nutritionsstudier för att kunna mäta vad människor äter och deras hälsostatus med större precision, förklarar Rikard Landberg.

...att ge rätt kost till rätt individ vid rätt tillfälle...

Genom att mäta riskfaktorer för sjukdom i olika grupper av människor innan de utvecklat sjukdom går det att bygga matematiska algoritmer som tidigt förutsäger sjukdomsrisken, till exempel genom att analysera data från tarmens mikrobiota. För flera sjukdomar som har uppsatta diagnostiska gränsvärden för frisk respektive sjuk är det egentligen fråga om en gradvis förändring som börjar tidigt. Man går inte bara från frisk till sjuk över en natt. Ett av målen för precisionsnutrition är att kunna definiera de här grupperna i ett tidigt skede och då kunna sätta in rätt preventiva åtgärder som gör att sjukdom aldrig uppstår.

Trots den stora potentialen är precisionsnutrition i en startfas forskningsmässigt. Ett problem är att det inte genomförts tillräckligt stora interventionsstudier för att kunna bygga de matematiska modeller som krävs för att på ett bra sätt kunna prediktera hur individer kommer att reagera på specifika livsmedel. I de nordiska länderna finns fantastiska möjligheter att göra högkvalitativ forskning inom precisionsnutrition, menar Rikard Landberg. Vi har bra register, bra biobanker, kostdata och en infrastruktur som ger mycket goda möjligheter till storskaliga interventionsstudier. Det vore intressant att genomföra en stor studie som kan ge vägledning om hur en anpassad nordisk kost kan ges till olika individer för att öka sjukdomsförebyggande effekter.

Text: Karin Janson
Foto: Anna-Lena Lundqvist respektive Lantmännen

​