Växtförädling är ett viktigt verktyg för att föda en växande befolkning och för att möta klimatförändringar. Men förbättrat näringsinnehåll i våra vanligaste spannmål kan också förbättra folkhälsan på sikt, menar Eva Johansson, professor och programchef för SLU Grogrund.

SLU Grogrund är ett kunskapscentrum som på uppdrag av regeringen utvecklar ny kunskap och nya metoder för växtförädling, i samarbete med näringsliv och universitet. Vi fungerar som ett kunskapsnav, där samtliga projekt har en plan för hur de ska fungera långsiktigt. Det vill säga hur de ska kommersialiseras och exploateras och bidra till ökad hållbarhet och tillväxt i samhället, säger Eva Johansson.

Projekten har en plan för hur de ska kommersialiseras och exploateras och bidra till ökad hållbarhet och tillväxt i samhället.

Målet är att ta fram nya sorter av livsmedelsgrödor med egenskaper som ger ökad avkastning, bättre resistens mot sjukdomar och ofta också bättre hälsoegenskaper och godare smak.

– Sveriges befolkning ökar snabbare än vad jordbruksproduktionen gör och vi har en ökande import av livsmedel. Samtidigt har vi ett förändrat klimat som påverkar vad vi kan odla och vilken avkastning det ger. Vi ser också en utplaning i avkastningen av de vanligaste grödorna i världen, som ris, vete, korn och majs. Dels har teknikutvecklingen slagit i taket, dels ser vi en minskad satsning på växtförädling i världen. Forskning visar att växtförädling är relaterat till tre fjärdedelar av avkastningsökningen, den sista fjärdedelen är teknik.


Ramune Kuktaite och Eva Johansson, SLU Alnarp

De senaste åren har det hänt mycket inom växtförädlingsområdet. Inom konventionell växtförädling kan det ta 10-15 år att utveckla en ny sort. Något som snabbar upp växtförädlingsprocessen är möjligheten att förstå vilka egenskaper som finns hos växten genom en labbanalys, i stället för att odla upp den på fält under flera år. Det finns även en ny metod som kallas för speed breeding, där man odlar växten i växthus eller klimatkammare under förutsättningar som gör att växten mognar av mycket snabbare än i fält men ändå sätter frön. På så sätt kan man få fram fyra till sex generationer på ett år, i stället för en generation som du får ute i fält, förklarar Eva Johansson. En utmaning inom växtförädlingsarbetet är just att det är så långsiktigt. Livsmedelsbranschen visar stort intresse, men vilka egenskaper är kommersiellt gångbara om tio år? Att bygga upp ett växtförädlingsprogram tar tid och har stora kostnader, som kräver samverkan och investerare.

Att bygga upp ett växtförädlingsprogram tar tid och har stora kostnader, som kräver samverkan och investerare.

Alla grödor måste bära sig ekonomiskt och andra aspekter, som hälsa, bidrar till det. Om vi ändrar lite grann på näringssammansättningen i ett vanligt spannmål som vete, så kan det få effekter för folkhälsan på sikt, vilket är positivt. Men det bygger också på att kunderna är villiga att betala för hälsa som ett mervärde.

Text: Karin Janson
Foto: Christian Andersson