Forskare vid Göteborgs universitet har i ett 10-årigt projekt utvecklat ett vete som kan odlas i jordar med högre salthalt. Vetet hade i vissa fall både högre kärnvikt och bättre tillväxt än andra jämförbara sorter.

Jordbruksmark i bland annat Asien och Australien har påverkats kraftigt av klimatförändringarna. På grund av stigande havsnivåer är översvämningar på jordbruksmark i havsnära områden vanliga, till exempel i Bangladesh, vilket ökar salthalten i jorden. Globalt försvinner omkring 2 000 hektar jordbruksmark varje dag, berättar fil. dr Johanna Lethin, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, som disputerade på ämnet salttåligt vete i våras.

Globalt försvinner omkring 2000 hektar jordbruksmark varje dag.

Det inhemska vetet i Bangladesh har en viss salttolerans, så en moderat höjning brukar inte ge så stort skördebortfall. Men till följd av översvämningar kan salthalten i jorden öka till en nivå där bara salttoleranta grödor kan växa. För att kunna föda en kontinuerligt växande befolkning är det med andra ord viktigt att utveckla salttåliga vetesorter med god avkastning.

Forskarna vid Göteborgs universitet tog fram cirka 2 000 vetelinjer utifrån en bangladeshisk vetesort i syfte att skapa en population med punktmutationer. Ursprungsmaterialet användes som kontroll när forskarna undersökte hur bra de nya linjerna var. Av de 70 linjer som grodde bättre än kontrollen valdes hälften ut för fortsatta studier i Australien. Ett land med hög kompetens inom området. Försöken i Australien genomfördes i ett gigantiskt växthus under kontrollerade förhållanden. Tack vare detta kunde olika vetelinjer jämföras utan att exempelvis vind, temperatur, ojämn salthalt i jorden eller monsunregn påverkade, vilket kan hända i vanliga fältförsök som genomförs utomhus, berättar Johanna Lethin. Forskarna undersökte bland annat salthalten i bladen, och avkastningen jämfördes med kontrollen efter odling i salta jordar. Sex linjer var väldigt intressanta, men en av dem stack ut genom bättre tillväxt, högre kärnvikt och betydligt lägre saltkoncentration i bladen, säger Johanna Lethin.

En av linjerna stack ut genom bättre tillväxt, högre kärnvikt och betydligt lägre saltkoncentration i bladen.

Forskarnas förhoppning är att det nya salttåliga vetet på sikt kan distribueras till länder som har problem med salthaltiga jordar och där problemen kan förväntas öka på grund av klimatförändringarna. I södra Sverige, liksom på andra platser i världen där havsnivåhöjningen är ett växande problem, menar Johanna Lethin att ett salttåligt vete som har anpassats till lokala förhållanden skulle kunna tas fram. Om vårt salttåliga vete exempelvis korsas med ett svenskt vete kan eventuellt ett salttåligt vete tas fram och användas i södra Sverige, avslutar Johanna.

Text: Åsa Eckerrot
Foto: Olof Olsson/Göteborgs universitet samt Lantmännen