Delad kvävegiva ger lika bra skörd och råproteinhalt, och minskar risken för kväveförluster orsakade av det osäkra svenska försommarvädret. Det visar resultat från vallförsök som har finansierats med medel från bland annat Lantmännens forskningsstiftelse. Forskningsledaren Elisabet Nadeau berättar om försöket.

Vallen på Rådde gård håller som bäst på att vakna till grönska igen efter vintern. Från ovan syns försöksrutorna fortfarande tydligt efter ett av de vallförsök som i februari uppmärksammades under Lantmännen Lantbruks seminarieserie Vall-lyftet.

Elisabet Nadeau är husdjursagronom och delar sin tid som forskningsledare på institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad. Grovfoder, ensilage och deras utnyttjande hos lantbrukets produktionsdjur har präglat hennes yrkesliv ända sedan hon valde ensilering som ämne för sitt examensjobb på SLU.

– Innan jag var redo att börja jobba på riktigt ville jag åka till USA och se mig om i landet, berättar hon. Jag fick chansen att forska på Iowa State University of Science and Technology och planen var att stanna i sex månader.

Det ena spännande forskningsuppdraget ledde dock till det andra, och det kom att dröja elva år innan hon år 2000 till slut valde att flytta tillbaka till Sverige och det jobb på SLU som hon fortfarande har.

Utmanande och värdefullt

– Grovfoder är roligt och intressant! Det handlar om de mest utmanande grödorna, bland annat eftersom det är så många faktorer som påverkar kvaliteten. Samtidigt är vallen det viktigaste fodret för våra idisslare och deras förmåga att tillgodogöra sig vallen är fantastisk.

– Dessutom är vallen ett värdefullt inslag i växtföljden på våra gårdar, fortsätter Elisabet Nadeau. Den ger en bra markstruktur och ökar avkastningen för nästföljande gröda genom att binda kväve och öka kolinlagringen i marken.

Till nytta för lantbruket

Syftet med det aktuella försöket har varit att undersöka om och i vilken omfattning avkastning, proteinhalt, proteinkvalitet och nitrathalt i timotej/ängssvingelvall påverkas av en delad kvävegiva inför första skörd. Det är ett av försöken inom ramen för projektet IMPRESS, som leds av forskningsinstitutet NIBIO i Norge. Lantmännens forskningsstiftelse har varit en av finansiärerna tillsammans med huvudfinansiären Norges forskningsråd (Matfondavtal), Yara GmbH, Yara Norge, Felleskjøpet Agri, NLR och Strand Unikorn.

– Vi fick en inbjudan att medverka i försöket och tackade ja eftersom vi gärna vill delta i projekt som är till nytta för svenska lantbrukare, säger hon.

Försöket har genomförts parallellt och på samma sätt på tre försöksgårdar med olika jordarter och klimat: NIBIO:s försöksstationer Særheim på Norges sydkust, Kvithamar nära Trondheim och Rådde gård, Länghem.

Kostnaden för gödselvaror är betydande för lantbruket, vilket motiverar utveckling av gödslingsstrategier som minimerar sårbarheten och säkerställer att grödan får så stor nytta som möjligt av det kväve som tillförs.

– Det är ingen nyhet att du kan kväve-gödsla dig till en ökad proteinhalt i gräsvall, konstaterar Elisabet Nadeau. Men med det oförutsägbara väder vi har här i Sverige och Norge behöver vi skapa rätt förutsättningar för att grödorna också ska komma åt det kväve vi ger dem.

– En svensk försommar kan lika gärna vara regnig och kylig som torr och het. Det är få år vi anser att det regnar lagom mycket och är lagom varmt. Om vi ger hela gödselgivan samtidigt riskerar vi att den antingen regnar bort eller att det blir en torrperiod så att kvävet ligger kvar på markytan och inte når växternas rötter.

Redovisning i höst

Försöksresultaten ska redovisas i sin helhet till Lantmännens forskningsstiftelse och Norges forskningsråd under hösten 2022. Men redan under Vallyftet kunde Elisabet Nadeau ge deltagarna ett besked baserat på de analyser som gjorts av grödorna på de tre gårdarna.

– Vallodling med delad N-giva inför första skörd ger lika bra skörd och råproteinhalt, samtidigt som du minskar risken för kväveförluster orsakade av vädret och säkerställer att kvävet kommer grödorna till nytta. För bäst effekt ska du ge den sena givan 3-4 veckor före första skörd.

Proteinrikt vallfoder skapar förutsättningar för att minska gårdens totala foderkostnader.

Text: Katarina Averås

Bild: Öyvind Lund

 

Så här genomfördes försöket

Försöksvallen på Rådde och i Særheim anlades 2018 och försöksvallen i Kvithamar anlades 2017. Under de två kommande åren undersöktes hur en delad kvävegiva påverkade avkastning, proteinhalt, proteinkvalitet och nitrathalt i vallen.

– Nollrutor med ingen kvävegödsling alls. Enbart P och K-gödsling.

– Försöksrutor med hela kvävegivan på 110 kg N/ha på våren

– Försöksrutor med delad gödselgiva: 60 kg N/ha på våren + 50 kg N/ha 3-4 veckor före tidig axgång hos timotej

– Försöksrutor med delad gödselgiva: 60 kg N/ha på våren + 50 kg N/ha 2-2,5 veckor före tidig axgång hos timotej

Skörd vid tre tidpunkter:

– Runt 10 maj när första noden är kännbar på första timotejplantan

– Runt 20 maj, när två noder är kännbara på största delen av timotejplantorna

– Runt 5 juni, vid begynnande axgång hos timotej

Några slutsatser:

– Delad N-giva gav inga eller endast små oregelbundna effekter på proteinets kvalitet.

– Den andra N-givan bör ges 3-4 veckor före skörd för att växten ska hinna lagra in kvävet som protein.

– Delad N-giva gav i vissa fall ökad råproteinhalt.

– Nitrathalterna var låga i samtliga försök och påverkades enbart marginellt av vald N-gödslingsstrategi.