Hård och ombytlig väderlek påverkar skörden i västra Sverige

Skörden under föregående år avslutades i snabb takt vilket möjliggjorde att lantbrukarna i Västsverige hann så stora arealer höstvete och en del höstraps. Väderförhållandena under hösten 2020 var mycket goda och grödorna kunde etablera sig väl och växa sig starka inför vintern. Temperaturerna höll sig förhållandevis höga under årets första månad innan det plötsligt vände till mycket låga temperaturer.

I januari störtdök temperaturerna ner till 15-20 minusgrader vilket innebar utvintring i flera delar av regionen, framförallt i Värmland. På dessa platser fick lantbrukarna se sin höstsådd helt förstörd och istället så en vårsådd av korn eller havre.

Våren innebar kalla temperaturer och stora mängder nederbörd runtom i regionen. På sina håll var marken så pass blöt att vårbruket blev kraftigt försenat och viss areal förblev till och med osådd.

– När sådden blir så pass sen innebär det färre dagar för grödan att växa på, vilket i sin tur ger lägre avkastning vid skörd. Det ser dock inte likadant ut överallt, på sina håll, främst i Skaraborg, har vi fina bestånd, säger Bengt Karlsson.

Trots kall och fuktig väderlek blev den första vallskörden mycket fin, både vad gäller volym och kvalitet (hög protein- och stärkelsehalt). Vallen är tåligare än spannmålen och klarade vintern bra, trots kylan.

– För lantbrukarna med animalieproduktion är grovfoderskörden den absolut viktigaste delen av foderstaten, ett bra grovfoder är nödvändigt. säger Bengt Karlsson.

Under juni vände temperaturen vilket gett regionen väldigt varma dagar och liten nederbörd. De låga nederbördsnivåerna har torkat ut vissa områden vilket bedöms påverka spannmålsskördens storlek negativt. Även andra- och tredjeskördar av vall kan komma att påverkas.

Skörden spås starta i början av augusti med de tidiga spannmålssorterna tätt följt av höstrapsen.

Regionala kommentarer

Värmland

I Värmland drabbades lantbrukarnas grödor mycket hårt av utvintring, uppskattningsvis har 80-90 procent av höstvetearealen utvintrat, vilket är ovanligt mycket. Orsaken var att de drabbades av kraftigt och hastigt sjunkande temperaturer innan ett skyddande snötäcke hunnit lägga sig. Det utvintrade höstvetet fick därför sås om, men där det tidigare vuxit vete fick lantbrukarna istället så en vårsådd gröda på korn eller havre. Under vårsådden hade lantbrukarna i området därutöver stora problem med regn som avbröt sådden.

Kombinationen av att lantbrukarna inte har något höstvete att skörda och en försenad eller avbruten vårsådd gör att vi kan förvänta oss en betydligt lägre skörd i Värmland än normalt.

Dalsland, Bohuslän

Även i Dalsland och Bohuslän drabbades lantbrukarnas grödor av övervintring, om än inte i samma utsträckning som i Värmland. Vissa fält klarade inte vintern alls medan de som överlevde vintern står med väldigt glesa bestånd.

Även i denna del av regionen blev vårsådden sen på grund av ogynnsamma mängder nederbörd. Det föll så pass mycket regn att marken mättas på vatten, blir kompakt och stryper syretillförseln till grödornas rötter. Vätan torkade sedan på kort tid ur men cementerar då den tidigare blöta jorden kring grödornas rötter. Ett fenomen som lantbrukarna i de drabbade områdena försökt åtgärda genom att knäcka ytskiktet för att grödan ska kunna tränga upp (genom en lätt harvning eller vältning), vilket gav ett visst resultat.

I dessa områden kan vi förvänta oss en skörd under det normala.

Västergötland

På skaraborgsslätten å andra sidan har förutsättningarna varit annorlunda. Både höstvetet och höstrapsen ser riktigt fina ut idag och vi ser ut att gå mot en  hög skörd av både höstraps och höstvete. Det var kallt i regionen under vintern, men här hann ett tunt snötäcke lägga sig som var tillräckligt för att skydda grödan mot den hårda kylan.

Även här hade man problem med stora lokala nederbördsnivåer efter vårsådden vilket gjorde att vårgrödorna fick stå ”med blöta fötter” för att sedan hastigt torka ut, dock med lindrigare skador på grödan än längre norrut.

I den här delen av regionen ser vi ut att gå mot en normal skörd.

Läs gärna Lantmännens skördeprognos för hela landet.