Stora vårregn och junitorka sänker skörden i östra Sverige

Skörden 2020 var mycket snabb och intensiv vilket gjorde att lantbrukarna i östra Sverige hann så större arealer höstraps och höstspannmål än vad som brukar hinnas med. Höstgrödorna är ofta mer robusta än vårgrödor och klarar bättre väderpåfrestningar samtidigt som de avkastar mer, vilket gör att stora arealer höstgrödor ofta är att föredra. Hösten var gynnsam för grödorna med lagom temperatur och nederbördsmängd som gjorde att grödorna såg mycket fina ut inför de kallare månaderna. Vintern bjöd överlag på bra förutsättningar och grödorna klarade kylan fint, men där fanns områden som tog skada av kylan.

– Det är första gången på många år som vi haft sådan vinterpåfrestning som i år. Stora delar av regionen, som sträcker sig från Vimmerby i syd, genom Östergötland och till norra delarna av Sörmland samt hela Gotland, hade ett skyddande snötäcke under en relativt lång period och dessa områden klarade sig fint. Även om grödan på de allra flesta håll överlevde vintern blev grödan stressad av vinters påfrestning vilket innebär att bestånden tunnades ut, säger Tobias Wejde, tf regionchef region Öst på Lantmännen.

Våren var kall och på fastlandet nederbördsrik vilket gjorde att höstgrödorna kunde utvecklas i lagom takt och visade länge stor skördepotential. Samtidigt innebar den stora nederbörden också problem för vårsådden på fastlandet.

– Vårbruket kunde starta i relativt normal tid och i de tidigaste delarna i Småland och Östergötland hann lantbrukarna så klart innan regnet kom. Men i Sörmland avbröts sådden av stora regnmängder och många områden blev sådda väldigt sent – så sent som i mitten av juni, vissa fick sås om och andra områden blev inte sådda alls. På Gotland uteblev regnen och vårsådden genomfördes enligt plan, säger Tobias Wejde.

I juni kom en lång period av värme och torka vilket stressade grödornas utveckling och som kommer leda till sänkt skördepotential.

Som det ser ut just nu tror vi att de höstsådda grödorna kommer att avkasta under normala nivåer. Vårgrödornas avkastningspotential ser ut att variera stort beroende på hur mycket regn som fallit, där de delar av regionen som drabbades hårdast av värmen och torkan kommer prestera lägre än normalt. Men värt att nämnas är att det gotländska höstsådda durumvetet är den gröda som klarat säsongen bäst och vi ser fortsatt en ökad efterfrågan av durumvete från marknaden, säger Tobias Wejde.

Skörden spås starta i slutet av juli med de tidiga spannmålssorterna tätt följt av höstrapsen. Den sena vårsådden har gjort att grödorna ligger efter i utvecklingen vilket sannolikt kommer att innebära att skörden blir mer utdragen än föregående år.

Vad gäller vallarna i regionen så har förstaskörden bärgats med bra volym och bra kvalitet. Återväxten inför den andra skörden varierar dock beroende av nederbördsmängden, där många områden fått för lite regn för att ge en bra återväxt.

Läs gärna Lantmännens skördeprognos för hela landet.