Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Preliminärt skördeutfall 2023: Södra Sverige
Skördeåret 2023 bedöms vara bland de sämsta på 30 år och har för många lantbrukare i södra Sverige varit mycket utmanande att hantera, med dyra insatsvaror, avsevärt mycket lägre skördevolymer, avsevärt försämrad spannmålskvalitet och höga kostnader för att torka spannmålen.
Trots att den svenska skörden 2018 genererade lägre volymer än i år är tillgången på kvarnvete, maltkorn och grynhavre efter årets skörd betydligt lägre på grund av stora kvalitetsproblem till följd av sommarens omfattande nederbörd. Även årets rapsskörd är den lägsta på många år, efter svår utvintring och utmanande väderförhållanden. I södra Sverige skördades efter de långa regnperioderna korn och havre i stor omfattning med grönskott som påverkar lantbrukarnas kostnader för både skörd och torkning negativt. Nederbörden påverkade även kvaliteterna i stora delar av spannmålsskörden med inkomstbortfall som följd.
– För många innebär årets skördeutfall att kalkylen inte går ihop när insatser som gödsel och drivmedel köpts in för rekordhöga summor. Lägg sedan på utmaningarna med stigande räntor och du har en perfekt storm som gör det tufft för många lantbrukare, säger Fredrik Bodin, regionchef Syd, Lantmännen Lantbruk.
Utfallet mot ett normalår varierar stort såväl mellan regioner som inom dem. I södra Sverige ser höstgrödor dock ut att ha klarat sig bättre de vårsådda. I jämförelse med skördeutfallet ett normalår avkastade höstsådden cirka 30-40 procent sämre medan de vårsådda grödorna endast avkastade 40-60 procent av normal skörd. För rapsen är variationerna som störst och på sina håll är skördarna så mycket som 80 procent mindre än under ett normalår.
– Trots att få önskar uppleva årets väder och tillhörande förutsättningar för framtidens skördar så är ihållande och extrema väder sannolikt något vi kommer se mer av och behöva anpassa oss till – inte minst genom att så mer höstgrödor men även att säkerställa skötseln av diken och dränering, säger Anna Lindgren, växtodlingsrådgivare med bas i Uppsala, Lantmännen Lantbruk.
De omfattande investeringar i bevattnings- och dräneringssystem som skulle kunnat avhjälpa delar av årets problem med nederbörd är allt som oftast så pass kostsamma att de sällan finns kalkyler som går ihop för att installera dem. Men det finns saker att göra för att optimera den befintliga avvattningskapaciteten som inte belastar ekonomin i samma utsträckning, såsom skötsel av befintliga diken, brunnar och täckdikesögon.
Höstsådden pågår fortsatt och bedöms bli något större än normalt. De tidigt sådda grödorna har haft en fin uppkomst.
För mer information, kontakta gärna:
Fredrik Bodin, regionchef Syd, Lantmännen Lantbruk
Tel: 010 556 04 39
E-post: fredrik.bodin@lantmannen.com
Lantmännens presstjänst
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com