Preliminärt skördeutfall 2023: Västra Sverige

Skördeåret 2023 bedöms vara bland de sämsta på 30 år och har varit mycket utmanande för lantbrukare i västra Sverige, med dyra insatsvaror, avsevärt mycket lägre skördevolymer, avsevärt försämrad spannmålskvalitet och höga kostnader för att torka spannmålen. 

Trots att den svenska skörden 2018 genererade lägre volymer än i år är tillgången på kvarnvete, maltkorn och grynhavre efter årets skörd betydligt lägre på grund av stora kvalitetsproblem till följd av sommarens omfattande nederbörd. I västra Sverige håller maltkornet lägre grobarhet och havre skördades efter de långa regnperioderna i stor omfattning med grönskott som påverkar lantbrukarnas kostnader för både skörd och torkning negativt. Nederbörden påverkade även kvaliteterna i stora delar av spannmålsskörden med inkomstbortfall som följd.

– Mycket av de insatser som gödsel och drivmedel har köpts in för rekordhöga summor och årets skördeutfall innebär för många att kalkylen inte går ihop. När utmaningarna med stigande räntor adderas ser vi en mycket pressad framtid för många lantbruksföretag, säger Magnus Olsson, regionchef Väst, Lantmännen Lantbruk.

Utfallet mot ett normalår varierar stort såväl mellan regioner som inom dem. I västra Sverige ser höstgrödor dock ut att ha klarat sig bättre än de vårsådda. I jämförelse med skördeutfallet ett normalår avkastade de höstsådda grödorna upp till 15 procent lägre medan de vårsådda på flera platser avkastar upp till 40 procent lägre.

– Trots att få önskar uppleva årets väder och tillhörande förutsättningar för framtidens skördar så är ihållande och extrema väder sannolikt något vi kommer se mer av. Vi kommer behöva genomföra mer anpassningar som att så mer höstgrödor men även att säkerställa skötseln av diken och dränering, säger Anna Lindgren, växtodlingsrådgivare med bas i Uppsala, Lantmännen Lantbruk.

De omfattande investeringar i bevattnings- och dräneringssystem som skulle kunnat avhjälpa delar av årets problem med nederbörd är ofta så pass dyra att de sällan finns kalkyler som går ihop för att installera dem. Men det finns saker att göra för att optimera den befintliga avvattningskapaciteten som inte belastar ekonomin i samma utsträckning, såsom skötsel av befintliga diken, brunnar och täckdikesögon.

Höstsådden har avslutats och de tidigt sådda grödorna har haft en fin uppkomst. Det har dock såtts mindre höstraps än väntat men den som såtts har etablerat sig väl. 

För mer information, kontakta gärna:

Magnus Olsson, regionchef Väst, Lantmännen Lantbruk
Tel: 010 556 08 16
E-post: magnus.olsson@lantmannen.com

Lantmännens presstjänst 
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com