Klimatanpassning för ett starkt jordbruk i Sverige

Lantmännen har sedan länge arbetat både med att minska klimatpåverkan från verksamheten, och med strategiska frågor kring klimatanpassning. Nu börjar effekterna av den globala uppvärmningen synas i vår omvärld och alltfler ser behovet av att stärka samhället för att skapa motståndskraft mot de prognostiserade förändringarna. Det är avgörande att vi fortsatt kan hålla fokus på båda delarna av problemet samtidigt, det vill säga både att minska utsläpp för att bromsa klimatförändringar, och att investera i klimatanpassning. Det gäller för Lantmännen såväl som för politiken och samhället i stort. Det finns flera viktiga områden där det behövs gemensamt arbete, investeringar och prioriteringar. Man kan också konstatera att diskussionen hittills kanske har handlat för lite om själva klimatanpassningen och där vi i lantbruks- & livsmedelssektorn har en hög exponering. För Lantmännen är väder och klimat identifierat som vår största affärsrisk.   

Täckdikning av åkermarken. Foto: Mårten Svensson 

Rätten till vatten och prioritering av vattenresurser är en fråga som blir allt viktigare i Sverige. Med längre perioder av torka och ett intensivare nyttjande av vatten behöver livsmedelsproduktion prioriteras – något som är tydligt i den svenska livsmedelsstrategin som nu uppdateras. Det är viktigt att vattenbrist inte leder till slutsatsen att jordbruksproduktion ska minska, då skulle vår möjlighet till livsmedelsproduktion och därmed beredskap minska.

Investeringar i bevattning och dränering. Det krävs stora investeringar för att klara av perioder av torka och kraftigt regn i framtiden. Stora delar av svensk jordbruksmark saknar närhet till naturliga vattenkällor som sjöar, och många lantbrukare behöver bygga dammar för att magasinera vatten. LRF har ett pågående arbete tillsammans med Lantmännen med att inventera och beräkna kostnaderna för klimatanpassning kopplat till dränering och bevattning, där man uppskattar att mer än 50 miljarder kronor behövs fram till 2050 eller tidigare. Vi måste alltså tredubbla takten för investeringar av det här slaget, och det är inte lantbrukaren själv som kommer att kunna ta hela kostnaden på den egna gården. Detta är insatser som i grunden är av en infrastrukturell betydelse för potentialen för svensk livsmedelsförsörjning och därmed ett samhällsintresse.  

Framtidsgården Svalöv är Lantmännens anläggning för växtförädling.

Växtförädling. Parallellt med insatser som löser utmaningar här och nu behöver vi ett strategiskt långsiktigt arbete. Här är växtförädling en avgörande faktor som kommer att möjliggöra ett produktivt och motståndskraftigt jordbruk även i framtiden. I Sverige finns en lång historia av framgångsrik växtförädling som lett fram till de lokalt anpassade grödor vi har idag. Nu måste förädlingen ske också med förändrat klimat i åtanke. Med ett förväntat varmare och våtare klimat ökar växtskadegörare, såsom sjukdomar, nya sorters ogräs ochinsekter. Lantmännen har nyligen investerat i en högteknologisk växtförädlingsanläggning där världsledande utveckling pågår. 

En hållbar animalievärdekedja. Sverige ligger rent geografiskt på en plats där animalieproduktion är särskilt lämpligt. Cirka 70 procent av jordbruksmarken förädlas genom animalier. Det handlar om odling av vall och spannmål som inte kan användas direkt i livsmedelsproduktion men som fungerar väl till foder. Här är Lantmännens affärsmodell med en diversifierad portfölj viktig. Olika strömmar kompletterar varandra och spannmål som håller lägre kvalitet och inte kan användas till livsmedel kan användas i foderproduktionen. Årets säsong är också ett exempel på när vädret ställer till det i samband med skörden och vi får en stor andel spannmål som inte klarar kvarnkvaliteter. Då är möjligheten till förädling genom bioraffinaderier och animalier väldigt strategiskt viktigt.  

Sammanfattningsvis kan man säga att det gäller att vara ödmjuk och flexibel i sin förståelse för frågorna, och arbeta på flera fronter samtidigt. Det nationella expertrådet för klimatanpassning där jag är ledamot, är tillsatt av regeringen och ska ta fram underlag för den nationella klimatanpassningsstrategin. Rådet samordnas av SMHI och ska utveckla förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning med prioritering av anpassningsåtgärder utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta. På expertrådets hemsida finns ytterligare fördjupning om klimatanpassning med hänsyns till livsmedelsförsörjning och jordbruk. I september ledde jag ett seminarium om klimatanpassning på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien KSLA, som också uppmärksammar frågans betydelse. Där fördjupades frågorna av ett flertal experter och jag rekommenderar för den intresserade att ta del av inspelningen som finns på hemsidan. 

Lantmännen kan inte ta fullt ansvar för frågan om klimatanpassning inom jordbruket, men vi har, tillsammans med våra 18 000 medlemmar, en viktig roll att spela för global såväl som svensk livsmedelsförsörjning. Vi ska öka livsmedelsproduktionen samtidigt som vi ska nå klimatmålen samtidigt med ett allt knepigare väder. Det är helt beroende av att vi kan producera en ökande volym spannmål. Lantmännen har redan påbörjat omställningen.