Konsekvenser och åtgärder vid torka
Försommaren 2023 har varit sällsynt torr vilket påverkar skörden på många håll i Sverige. Men det finns åtgärder att ta till redan i år och långsiktiga investeringar och satsningar som kan skapa bättre förutsättningar framåt i ett förändrat klimat. Johannes Åkerblom är Lantmännens växtodlingschef och kommenterar Lantmännens hantering av torkan.
Odlingssäsongen 2023 började med svalt och torrt väder. I början av juli har det kommit regn i stora delar av landet vilket är positivt, men mycket av skördepotentialen har redan gått förlorad till följd av torkan i maj och juni. På bättre, mer vattenhållande jordar där grödan hittat vatten längre ner i jordlagren kan fälten nu gynnas av regnet, framförallt avseende storleken på kärnorna i axen. Men på svagare jordar, och områden där alltför lite regn kommit är grödan nerbränd och regnet kommer för sent. Det är stora variationer inom landet, och hur skördepotentialen varierar beror på hur långt grödan hunnit utvecklats när regnet kom, vilken gröda som odlas och jordmånen.
Årets skörd blir lägre än genomsnittet i Sverige, det visas nu i Lantmännens skördeprognos, men hur mycket lägre per hektar beror på gröda. Höstgrödor som tidigt utvecklar rotsystem på djupet är generellt mer robusta än vårgrödor och andelen höstsådda grödor var inför årets skörd mycket stor.
Odlingssäsongen 2023 började med svalt och torrt väder. I början av juli har det kommit regn i stora delar av landet vilket är positivt, men mycket av skördepotentialen har redan gått förlorad till följd av torkan i maj och juni.
Vall är den mest odlade grödan i Sverige. I torkdrabbade områden har man haft mycket svaga förstaskördar av vall, men regn i slutet av juni och början av juli kan göra stor skillnad för andra, tredje och ibland fjärde skörden av vall och skördeförlusten kan till viss del mildras. Andra grödor som potatis och sockerbetor gynnas också av senare regn.
Det är bara fem år sedan vi senast hade stora problem med torka i Sverige och lärdomarna från de erfarenheterna har tillämpats inför årets skördesäsong. Ett viktigt område är hur befarad brist på grovfoder kan hanteras. På Lantmännen har vi nu utarbetat strategier för just detta som kommuniceras till våra medlemmar och kunder – svenska lantbrukare. Bland annat kan man utfodra tidigt med kraftfoderersättare, så ettåriga fodergrödor som kan skördas i höst, och hantera grovfoder-ensilage på rätt sätt. Genom vårt ”Vallbrev” når vi ut till många prenumeranter och vi delar även kunskapen om foderhantering bredare med alla kunder inom LM2, en digital plattform för våra medlemmar.
Ett annat viktigt område är planeringen av utsäde. En del odlingar som påverkats negativt av torkan ska bli utsäde nästa år. Här är Lantmännen förberedda med överlagrade varor. Erfarenheten från 2018 gör därtill att vi parallellt arbetar gentemot myndigheter för att förenkla processer för att omklassificera bruksodlingar till utsädesodlingar.
På längre sikt behöver vi alla inom svenskt lantbruk förhålla oss till ett förändrat klimat, och inte minst växtförädling kommer att spela en viktig roll inom det området framåt. Lantmännen nya anläggning på Framtidsgården Svalöv skapar förutsättningar för världsledande växtförädlingsteknik.
Slutligen, det kanske viktigaste området för att parera framtida väderförhållanden, är bevattning och dränering – ett område som kräver stora investeringar.
Vallyftet, ett projekt i samarbete med Yara, arrangerade nyligen ett temamöte kring grovfoderbrist. Exempel på ettåriga fodergrödor som nu etableras för att parera för grovfoderbrist är Italienskt rajgräs, Westerwoldiskt rajgräs, och ett snabbväxande Sudangräs. Genom att framåt erbjuda olika sorter för olika odlingsförutsättningar, till exempel sorter som passar för bevattning, eller andra sorter för odling utan bevattning, skapas förutsättningar för bättre motståndskraft.
Slutligen, det kanske viktigaste området för att parera framtida väderförhållanden, är bevattning och dränering – ett område som kräver stora investeringar. Tidigare har det framför allt använts för specialodling som potatis. På senare år är det alltmer intressant även för vallgårdar. Bättre vattenmagasinering och bevattning kan både miljö och produktion vinna på.
Att utveckla vår beredskap för torka och klimatförändringar är en viktig del i vårt arbete för ett livskraftigt svenskt lantbruk och för att säkra svensk livsmedelsförsörjning. Höga, jämna skördar är en grundförutsättning för både ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jordbruket. Det är vad Lantmännen agerar för både på kort sikt och inom ramen för Framtidens Jordbruk.