Visioner och metoder för ett hållbart jordbruk internationellt

Vi på Lantmännen leder utvecklingen av Framtidens Jordbruk i Norden, men samma utmaningar och möjligheter gäller även bortom vår nordiska kontext och vi har ett viktigt utbyte med lantbruksverksamheter i andra delar av världen. Ska vi nå hållbarhet måste jordbruket ställa om globalt.

Nyligen deltog jag som talare i ett digitalt seminarium om hållbarhet och framtid för lantbrukskooperativ. Med mig i panelen fanns Dider Robert från den franskbaserade InVivo som samlar över 200 kooperativ i Frankrike och övriga Europa.

Det var inspirerande att höra om de möjligheter InVivo ser för framtidens jordbruk, på många sätt i linje med de frågor vi själva arbetar med. Vi delade bilden av att innovation, satsningar på forskning och ny teknik kommer att ge stora förbättringar ur hållbarhetssynpunkt framöver. Vi kan öka skördarna och minska klimatavtrycket från odling i linje med Parisavtalets mål, så som vi på Lantmännen beskrivit i vår rapport Framtidens Jordbruk. Årligen investerar vi 250–350 miljoner kronor i forskning och utveckling för att nå våra målsättningar, och vi arbetar i hela värdekedjan från jord till bord.

Högt på agendan för både Lantmännen och InVivo står frågan om finansiering av anpassning och åtgärder för att minska klimatpåverkan som måste göras på gårdarna, och som många bönder nu gör och kommer att behöva göra framöver. Det är i odlingsledet den största klimatpåverkan från vår verksamhet sker, och det är också där vi kan göra störst skillnad för att minska utsläpp. Därmed behöver åtgärder koncentreras där i samarbete med våra medlemmar, lantbrukarna. Vi vet att våra medlemmar är beredda att anta utmaningarna men de behöver kompenseras för de investeringar som krävs. Didier Robert berättade om InVivos arbete med att paketera nya, kommersiella matkoncept baserade på hållbarhetsaspekter, för att attrahera konsumenter. Lantmännens program Klimat & Natur är ett liknande sätt att synliggöra vårt hållbarhetsarbete i ett koncept som blir tydligt för konsumenter och som skapar intresse och ökad betalningsvilja.

Vi ägnade andra halvan av paneldiskussionen åt att diskutera klimatförändringar och deras påverkan på vår verksamhet. Vi kan se hur klimatförändringar redan nu påverkar jordbruket, extremväder ökar, biologisk mångfald är hotad, vi behöver arbeta med bördighet och jordhälsa och samtidigt arbeta för en hög och långsiktigt hållbar produktivitet. Jag lyfte fram att Lantmännenmodellen som bygger på kooperation möjliggör att vi återinvesterar stora delar av vår vinst i forskning och utveckling. Det långsiktiga perspektivet är centralt här, något InVivo också framhöll. Med en kooperativ affärsmodell är ett långsiktigt perspektiv självklart, vi arbetar med tydliga mål mot 2030 och 2050. Det kommer också att krävas ett stort mått av samarbete mellan aktörer i hela värdekedjan för livsmedel. Detta är viktigt ur ett internationellt perspektiv då vi verkar på en global marknad.

Med ökad produktivitet minskar vi klimatpåverkan per landyta, och med lönsam verksamhet kan investeringar i ny teknik och hållbarhetsmässig anpassning fortsätta.

Jag vill poängtera hur viktigt det är att de olika perspektiven på hållbarhet hänger samman och ses som en helhet. I vår rapport Framtidens Jordbruk lyfter vi fram tre P: Planeten, Produktiviteten och Plånboken, som alla behöver stärkas och fungera tillsammans. Med ökad produktivitet minskar vi klimatpåverkan per landyta, och med lönsam verksamhet kan investeringar i ny teknik och hållbarhetsmässig anpassning fortsätta. I relation till det första P:et, Planeten, arbetar vi till exempel med övergången till förnybara drivmedel och energi och hållbara insatsvaror för gödsling och växtskydd. Inom det andra P:et, Produktivitet, handlar det om lokalanpassade insatser för att maximera skördar, och utveckling av motståndskraftiga växtsorter som klarar extremväder. Och för det sista P:et, Plånboken, är lönsamhet, kostnadseffektivitet, konkurrenskraft och nya investeringar avgörande.

En viktig fråga är utvecklingen av nya växtsorter som har högre motståndskraft mot de förändringar som vi inte kan undvika. Det handlar om att ta fram robusta sorter som kan klara torka och ojämn nederbörd och att hitta sätt att hantera nya svampsjukdomar och skadedjur. Vi satsar mycket på växtförädling och jag är övertygad att vi kommer att se goda resultat som kommer att leda till en långsiktigt ökad produktivitet och därmed hållbarhet.

Lärkrutor har en positiv effekt på antalet sånglärkor under hela häckningssäsongen. 

Publiken lyfte bland annat frågor om biologisk mångfald, en otroligt viktig fråga där vi lägger stort fokus framöver. Vi vet att klimat och biologisk mångfald är nära sammankopplat och att insatser för minskad klimatpåverkan är en förutsättning för att stoppa den negativa utvecklingen för planetens djur- och växtliv. Genom åtgärder som blommande kantzoner, lärkrutor, och precisionsodling med minskad användning av kemikalier kan vi också förbättra förutsättningar för biologisk mångfald. Didier Robert berättade att våra franska kollegor bland annat satsar på ett nytt program för dokumentering av bin som ett exempel på konkreta insatser.

Sammantaget gav paneldiskussionen en bild av att vi inom lantbruket kan göra mycket, och redan är på god väg både i Sverige och övriga Europa. Att dela erfarenheter och kunskap med internationella kollegor är viktigt. Vi vet att det kommer att krävas mer samverkan och utbyte både på nationell och internationell nivå, genom hela livsmedelskedjan, för att nå högt uppsatta mål. Lantmännen ligger i framkant vad gäller att sätta ambitiösa och konkreta mål för minskad klimatpåverkan, och med våra stora satsningar inom forskning och utveckling kombinerat med ett affärsmässigt perspektiv är jag övertygad om att vi kommer att fortsätta vår ledande roll för att driva Framtidens Jordbruk.