Så når vi klimatneutralitet 2050

Mycket kan göras redan nu om de rätta förutsättningarna ges. Fram till 2050 beräknas jordens befolkning ha gått från cirka sju miljarder till runt 10 miljarder. Det blir fler munnar att mätta. Samtidigt ska klimatpåverkan minska till nära noll och den biologiska mångfalden bevaras. Någon nettoökning av åkermarken globalt sett är inte heller att förvänta*. Hur ser möjligheterna ut för svenskt jordbruk att bidra till lösningarna av denna svåra ekvation? Vilka verktyg finns i verktygslådan i nuläget, vilka behöver vi skapa för framtiden och vilka förutsättningar krävs för att verktygen ska kunna användas? Det har varit utgångspunkten för vårt arbete som sammanfattas i rapporten.

Lantmännens rapport Framtidens Jordbruk visar vägen mot ett klimatneutralt jordbruk 2050

Till att börja med kan man konstatera att utgångsläget på många sätt är bra. Svenskt jordbruk är ledande avseende hållbar produktion, har en hög kompetens, en effektiv produktion och använder redan ny teknik i hög omfattning. Sedan är det också så att även om vi kommer att se effekter av klimatförändringen, så kommer sannolikt andra produktionsområden i världen att drabbas värre av de långsiktiga effekterna och ha svårare att anpassa sig. I Sverige visar klimatprognoserna till exempel att årsnederbörden kommer vara tillräcklig för att producera, men att vattnet kommer på andra tider och i mer extrema vädersituationer. Det är naturligtvis lättare att anpassa sig till det än om det uppstår vattenbrist på årsbasis. Det finns också potentialer i form av mark och kapacitet i värdekedjan för att öka produktionen i Sverige. Även om klimatförändringarna innebär utmaningar för det svenska jordbruket kommer de sannolikt slå hårdare mot andra delar av världen.

När det gäller verktygen så handlar det naturligtvis om att fasa ut de fossila resurser som används i värdekedjan. Växtnäringen är en nyckelfråga liksom de fossila drivmedlen. Sedan handlar det i hög grad om att fortsätta optimera resursanvändningen i odlingen och få ut mer avkastning av varje insatt resursenhet och fullt ut nyttja det vi redan gör eller är på väg att göra. Det betyder fortsatt satsning på växtförädling och implementering av precisionsodlingsteknik. Fortsatt utveckling av management på gårdsnivå är även det en förutsättning för att realisera grödans potential och den nya teknikens möjligheter. De finns också möjligheter att göra anpassningar i odlingssystemen med bättre växtföljder och ökad användning av fång och mellangrödor för att öka bördigheten och binda mer kol i marken. Visst behövs mer kunskap om odlingssystemen och fortsatt teknikutveckling, men det finns också mycket potentialer som kan nyttjas här och nu om bara de rätta förutsättningarna ges.

Marknaden måste efterfråga och värdera hållbarhetsprestanda på ett tydligare sätt än i dagsläget. Politiken behöver öka takten i att göra verkstad av livsmedelsstrategin som i grund och botten är en utmärkt plattform att utgå ifrån. Att utveckla ersättningssystemen för de miljö och samhällsnyttor som jordbruket producerar är ett annat viktigt område.

Omställningen kräver också en hel del investeringar på gård, bland annat för klimatanpassning i form av möjligheter att hantera för mycket och för lite vatten. Precisionsodlingsteknik och digitalisering kräver också investering i form av ny kunskap och utrustning. För att dessa investeringar ska genomföras krävs en stärkt lönsamhet i jordbruket. Det räcker inte att ha täckning för produktionskostnaderna utan ett långsiktigt sunt företagande kräver också att det finns ett investeringsutrymme för att möta framtidens utmaningar.

Lantmännens målsättning är att skapa förutsättningar för en hållbar primärproduktion med halverad klimatpåverkan var tionde år för att nå klimatneutralitet 2050. Det innebär att Lantmännen satsar på att erbjuda affärspartners produkter med ledande klimatprestanda. Det innebär också att vi driver utvecklingen av kunskap, teknik och odlingsmetoder och utvecklar produkter och tjänster som ger lantbruksföretagen förutsättningar att nå målet och möta framtiden krav på en ökad produktion och ytterligare förbättrad hållbarhetsprestanda.

I slutändan handlar det alltså om pengar och lönsamhet. Bra mat måste kosta lite mer. I rapporten ”Framtidens jordbruk” visar vi att lantbrukaren kan om marknaden och politiken vill. Det finns all anledning att känna tillförsikt inför framtiden och svenskt jordbruk har goda möjligheter att flytta fram sina positioner på en marknad där hållbarhet på riktigt efterfrågas.

*Enligt FAO:s rapport (2011c) ”The state of the worlds land and water resources for food and agriculture”