1940. Skördetröskan förändrar allt

Med fyrtiotalets början ansåg ledningen att tiden var inne för expansion. Medlemsrekryteringen stärktes bland medlemsföreningarna och den tekniska utvecklingen ställde oerhörda krav på organisationen. Skördetröskan förändrade spannmålshanteringen totalt, foderblandningar till husdjur och kemikaliebehandling av grödorna var andra viktiga områden.

Spannmålspriserna är nu helt statsreglerade och ett prisortssystem genomfördes som fanns kvar långt in på 1990-talet.

Lantmännen garanterar att teckna 500 000 kr i det stora försvarslånet.

1941. Örebro kvarn förvärvas

Staten övertar genom Svenska Spannmålsaktiebolaget regleringen att gälla även fodermedel. Detta varade ända till 1953 då konkurrens mellan företagen åter blir möjlig.

Trots tidigare misslyckanden inom kvarnindustrin fanns en opinion för ett vidgat engagemang.  Tillsammans med föreningen i Örebro inköps AB Örebro Kvarn bland annat för att ge inblick i industrin och dess villkor.

1942. Svåra tider tvingade fram alternativa foder och byggnadsmaterial

Eftersom importen av foderråvaror under kriget var i det närmaste obefintlig utvecklades nya produkter. Cellulosafoder baserat på skogsråvara blev ersättningen och omsättningen uppgick till 128 000 ton, i det närmaste 70 procent av foderförsäljningen.

Försäljning av byggnadsmaterial börjar diskuteras och en fabrik som med en ny metod tillverkade byggnadsplattor av halm inköps. Stramit som produkten heter utvecklas positivt och försäljningen motsvarar 100 småhus.

1943. Mekaniseringen går allt snabbare

Mekaniseringen av jordbruket går allt snabbare och i Skåne diskusteras att starta verkstäder för gengastraktorer. Slöörsbolaget inköpte året efter AB Örbyhus lantbruksmaskiner som tillverkade tröskverk och gödselspridare.

Friherre Jacob Bennet som suttit i Riksförbundets styrelse sedan starten avgick och som tack för hans utomordentliga tjänster instiftades ”Jacob Bennets fond”, som sedan dess delat ut stipendier för forsknings ändamål och för tjänstemäns förkovran.

Medlemsantalet överstiger för första gången 100 000.

Hjälp beviljas med 3000 kr till danska flyktingar som kommit till Sverige.

1944. Sveriges Potatisodlares Riksförbund grundas

Genom en nyemission får Riksförbundet en tredjedel av aktierna i AB Förenade Superfosfatfabrikerna.

Utsäde var bland de första produkterna som redovisades i räkenskaperna de första åren, men det dröjde innan man 1944 tog ett fastare tag om förädlingsverksamheten då en större aktiepost övertogs i Allmänna svenska utsädesaktiebolaget.

Handel med potatis hade pågått sedan 1934 men det var först 10 år senare som Riksförbundet tog initiativ till att bilda Sveriges Potatisodlares Riksförbund, föregångare till Solanum.

1945. Sveriges oljekonsumenters Riksförbund, OK, grundas 

Tillverkningen av foder för fjäderfä hade redan tidigare startats av flera centralföreningar, men nu anläggs av Riksförbundet en ny foderfabrik i Värtan i Stockholm och tillverkningen av Pullfor påbörjas i samförstånd med Svenska Ägghandelsförbundet.

SLR bildar tillsammans med Kooperativa Förbundet samt bilägarnas och fiskarnas inköpsorganisationer Sveriges oljekonsumenters riksförbund, OK. Distributionen av främst brännoljor förändras starkt och farmaraggregat hos lantbrukarna expanderar snabbt. Av landets totalt 40 000 aggregat har 12 000 levererats genom Lantmännen.

Jordbrukets föreningsskola har startats ute på Sånga Säby och Riksförbundet ger ut sin första korrespondenskurs som behandlade organisationens verksamhet. Kursverksamheten utvecklades och fann många nya områden och former. Särskilt populära blev de så kallade busskurserna, där deltagarna under några dagar åkte runt per buss och studerade olika typer av verksamheter och delade erfarenheter. Jobbrotation, där gästtjänstgöring hos andra föreningar ingick blev också ett uppskattat inslag.

För första gången utreds intresset för ett engagemang i bageriindustrin

1947. Fler och utvidgade foderfabriker 

Riksförbundet förvärvar Göteborgs Fodervaru AB som ägde utsädesrenserier och foderfabriker. Fabriken i Norrköping överfördes till föreningen i Östergötland medan den i Göteborg drevs av förbundet tillsammans med föreningarna i västra Sverige.

Foderfabriken i Värtan utvidgas och tillverkningen av mineralfoderblandningar med namnet Riksmineral startar. Senare tillverkas även foder till grisar.

1948. Bekämpning av skadeinsekter med flygplan

Den ökade användningen av lantbrukskemiska preparat för bland annat betning av utsäde, foderkonservering, bekämpning av skadeinsekter och växtsjukdomar föranledde Riskförbundet att starta en särskild kemisk avdelning. Några år senare står 30-talet flygplan och helikoptrar beredda att snabbt från luften sättas in för att bekämpa skadeinsekter.

Engagemanget i utsädesfrågorna ökar och samarbete sker med Sveriges Lantbruksförbund som äger en betydande del av Svalövsbolaget. Även samarbetet med Weibulls som startade redan 1919 fortsätter.

1949. Krigsårens ransonering slopas äntligen

Slopades krigsårens ransonering och reglering av foder och gödselmedel, men det dröjde ytterligare ett par år innan tillgången på olika varuslag var tillfredsställande.