1931. Nya stadgar

Genom nya stadgar ombildas Riksförbundet till en förening utan personligt ansvar. Motsvarande sker i centralföreningarna. Insatser och rösträtt förändrades. Målet var en successiv och försiktig kapitaluppbyggnad. Antalet styrelseledamöter förändrades och Jordbrukarbanken blev inte längre representerad.

Riksförbundet träffar uppgörelse med Kooperativa Förbundet och AB Förenade Superfosfatfabriker om tillverkning och distribution av gödsel som bland annat innebar att den ur fraktsynpunkt lämpligaste fabriken skulle leverera.

Redan från starten 1906 utgav Riksförbundet veckotidningen ”Svenska Lantmännens föreningsblad”, detta varade ända fram till 1931 då utgivningen överläts till Sveriges Allmänna lantbrukssällskap som startade Jordbrukets Föreningsblad.

1932. Utbildning inom organisationen

Vidareutbildning av anställda och förtroendemän startar med en kurs på lantmannaskolan Stora Segerstad. En organisations- och propagandaavdelning inrättas på riksförbundet för att snabba på den kooperativa utvecklingen. 

1933. Nordiska samarbeten

Flera av centralföreningarna under rekonstruktion och uppbyggnad. Det går långsamt men är på rätt väg, men många har fortfarande problem. VD Forsman och organisationschefen besöker systerorganisationer i Finland och Norge för att sondera möjligheterna för ett nordiskt samarbete.

1934. En tidig regel för semesterersättning

VD Forsman beviljas 1000 kr för outtagen semester, men styrelsen påpekar senare att ” med hänsyn till semesterns betydelse för tjänstemännens arbetsduglighet ska kontant ersättning för ej uttagen semester endast i undantagsfall betalas”.

1935. 30-årsjubileum för organisationen

30-årsjubileum firas i närvaro av bland annat statsministern Per Albin Hansson och finansministern Per Edvin Sköld.

1936. Ny modern anläggning för foder

Riksförbundet anlägger landets modernaste fabrik för oljekraftfoderblandningar i Stockholms Frihamn. Kostnaden beräknades till ca 250 000 kr.  AB Johan A Fors som bedrev foder- och spanmålsaffär ibland annat i Västmanland och Gävleborg inköps och i Västmanland och sydvästra Uppland lägger detta grunden till att  bilda Arosbygdens lantmannaförbund och ytterligare ett område i landet täcktes av Lantmännen.

1937. Handel med potatis, bränn- och smörjoljor

Flera centralföreningar hade redan tidigare startat handel med bränn- och smörjoljor när Riksförbundet började intressera sig för dessa produkter. Starten kännetecknades av stort motstånd från de ledande oljebolagen. Vetepriset ligger på 20 öre per kg.

Handeln med potatis tillkommer och en utsädesavdelning startas allt under devisen ”Från producent till konsument”.

1939. Succesivt stärkande åtgärder

Återuppbyggnaden av riksförbundet kunde ske genom försiktiga och successivt förstärkande åtgärder. Riktpunkten för det egna kapitalet hade överskridits och insatsmedel, fonder och balanserade vinster utgjorde 13 procent av omsättningen.