Från början ville Rikard Landberg bli läkare. Ett studiebesök från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) när han gick på gymnasiet, drog hans uppmärksamhet till agronomutbildningen, och hans studieplaner tog en helt annan väg. Efter studierna, som avslutades 2005, började han doktorera för att disputera fyra år senare. Men varför blev det just Livsmedelsvetenskap?
–När jag började studera fick jag en inblick i vad man kunde göra som agronom. Jag insåg snabbt att jag ville forska och förstå hur maten påverkar vår hälsa.
Sedan 2016 har Rikard lett forskning och utbildning i Livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Övergripande handlar Rikards forskning om att förstå hur maten påverkar människors hälsa, som växtbaserade livsmedelseffekter på diabetes och på hjärt- och kärlsjukdomar.
– Vi gör till exempel måltidsstudier, som visar hur den mat vi testar påverkar metabolismen direkt efter att man ätit den, och långtidsstudier för att se hur maten mer långsiktigt påverkar riskfaktorer. Vi jobbar mest med spannmål, kostfiber och fullkorn.
Ett annat område är epidemiologi, där man gör observationsstudier på sjukdomar utifrån vad folk äter. Ett tredje är individanpassad nutrition, som handlar om att försöka hitta biomarkörer som kan förutsäga om folk kommer att svara bättre eller sämre på specifik kost.
–Här jobbar vi till exempel mycket med betydelsen av tarmflorans reaktioner på kostfiber, och att utifrån den kunskapen ta fram individualiserade kostråd, förklarar Rikard Landberg.
Han har haft ett långsiktigt samarbete med Lantmännen sedan 2012, och sitter sedan flera år tillbaka i en av beredningsgrupperna i Lantmännens Forskningsstiftelse.
–För mig är det jätteviktigt att jobba med industrin, jag är en stark förespråkare för att man inom vårt fält ska kunna göra allt ifrån fristående grundforskning till mer tillämpad forskning i samarbete med aktörer som exempelvis Lantmännen.
Det har blivit flera projekt med Lantmännen och de kan se ganska olika ut.
–Min erfarenhet är att de bästa projekten är de där det finns ett stort engagemang från alla samarbetspartner, därför är det viktigt att först diskutera igenom projektet med Lantmännen. De är ofta, ur ett forskarperspektiv, ganska ”snabba” och det är en tät dialog med forskarna, vilket är väldigt bra. Under projektet har man flera möten, man lämnar kontinuerliga statusrapporter, och skriver sedan en slutrapport.
Vilket är ert senaste projekt?
–Vi genomförde en stor viktminskningsstudie, med huvudfinansiering från FORMAS, där vi fann att råg som en del av en viktminskningskost bidrog till större viktminskning än motsvarande produkter baserade på vitt mjöl från vete. Lantmännens Forskningsstiftelse bidrog, tillsammans med Barilla, med 16 procent av total finansiering och möjliggjorde att vi kunde utöka antalet försökspersoner. Lantmännen bidrog också med produkter till interventionen.
Vad gör Lantmännen och stiftelsen till bra samarbetspartner?
–Stiftelsen är en av få privata aktörer som satsar mycket pengar på långsiktig forskning som inte bara är nästa dags resultat. Det finns ett otroligt engagemang och intresse hos ägare/lantbrukare, som gör ett fantastiskt jobb med att skjuta in sin kunskap i diskussionerna, och ställa de rätta frågorna. Det är en stor möjliggörare för forskningssystemet att det finns en så stor finansiär.
Vilka stora framsteg hoppas du mest på inom ditt forskningsområde?
–Att vi ska kunna ta ett blodprov och utifrån det kunna säga om personen ska äta mer eller mindre av olika saker.
- - -
Frågor om Lantmännens roll i detta forskingssamarbete?
Kontakta Annelie Moldin, R&D Manager Livsmedel samt Bioenergi & gröna material annelie.moldin@lantmannen.com