1895. De allra första centralföreningarna grundas 

Om hur det hela började råder delade meningar. Några säger att grodden till Lantmännen var ”Lagunda och Hagunda häraders Varuanskaffningsbolag” i Örsundsbro utanför Uppsala omkring 1850. Andra menar att det var de små primärföreningarna på sockennivå i Skaraborg runt 1880. Men att den första centralföreningen grundades i Skaraborgs län 1895 är helt säkert.

Målen med de tidiga ekonomiska föreningarna var bland annat att förbättra kvalitetskontrollen, sänka inköpspriser och transportkostnader samt skapa bättre möjligheter för erfarenhetsutbyte lantbrukare emellan. I början bildades lokala lantmannaföreningar men snart kom krav på att bilda större handelspartners. Nästa steg blev därför att man ofta länsvis bildade regionföreningar.

1905. Hugo Hamilton, utsågs till första ordföranden 

Den 30 augusti 1905 bildas Svenska Landtmännens riksförbund i Stockholm. Hugo Hamilton, dåvarande landshövding i Gävle, utsågs till ordförande. Hans brorson och namne var initiativtagare till de små föreningarna i Skaraborg. Lokala och regionala sammanslutningar fanns sedan tidigare runt om i landet. Vid starten anslöt sig sju länsorganisationer, men redan efter två år ingick 19 föreningar.

Första kontoret öppnade i Malmö i en lokal hos Skånska Landtmännens Centralförening och året därpå öppnades kontor i Göteborg.

1906. Det började med gemensamma inköp

Flertalet av medlemsföreningarna förband sig att köpa hela sitt behov av gödselmedlet Kali från förbundet vilket snart utvidgades till att omfatta även superfosfat, chilesalpeter och andra produkter. Detta gav organisationen stadga och styrka och man kunde även anställa en verkställande direktör.

Omsättningen i förbundet uppgick till 1.5 milj. kronor och avsåg till 90 procent gödselmedel.

1907. Nya chefen C G Wettergren var före sin tid

Chefskap för riksförbundet var ursprungligen delat med Skåneföreningen. Men detta år utsågs Grosshandlaren och lantbrukaren C G Wettergren, nyss fyllda 31 år, till VD. Han var i mycket före sin tid och möttes stundtals av hårt motstånd. Men i 24 år kämpade han som förste man för Lantmännen.  

1908. Kooperativet Lantmännen mötte i början motstånd från den privata handeln

För att öka intresset för utsädesspannmål beslöt man att anlägga ett utsädesrenseri, som startade året därpå. Den nya organisationen mötte i början ett starkt motstånd från den privata handeln som såg Lantmännen som en farlig konkurrent där dessa firmor tidigare kunna härskat relativt ostörda. Men steg för steg vanns framgång hos växande skaror jordbrukare och man blev en viktig faktor att räkna med.

1909. Organisationen formas och får säte i Stockholm

Avdelningskontor i Stockholm fick förbundet 1909. Omsättningen blev nästan 7 milj. kronor och foderråvaror ökar starkt i omsättningen. Kapitalfrågorna och organisationsformen var tidiga knäckfrågor. Inledningsvis bestod tillgångarna av medlemmarnas insatser och årsavgifter. Det var ett engångsbelopp på 100 kr per medlem och 10 kronor för varje 100 000 kronor i omsättning som gällde, men snart avskaffas årsavgiften och organisationsformen ändrades från förening utan personligt ansvar till med begränsad personlig ansvarighet.