1910 - 1919. Omsättningen ökar rekordartat

Omsättningen i riksförbundet ökar från drygt 7 miljoner 1910  till 45 miljoner kronor första fredsåret 1919 och antalet lantbrukare som är anslutna överstiger då 80 000 i 19 centralföreningar.

1912. Odlingsförsök på rotfrukter

Odlingsförsök, främst med olika rotfrukter startar, och kontraktsodlingar med fasta försöksfält anläggs i trakten av Göteborg.

1913. Utredning av kraftfoder

En kommitté tillsätts för att utreda kraftfodertillverkning och man besöker Danmark där en fabrik finns, men kriget kommer emellan och det dröjer innan frågan löser sig.

1914. Tillverkning av maskiner och redskap kommer igång

Gävleföreningen startade Lantmännens Redskapsaktiebolag och fyra år senare hade man en tillverkning av 1500 såmaskiner, 1000 slåttermaskiner och 350 gödselspridare. Företaget likviderades 1923 men rekonstruerades under namnet Gloriaverken med riksförbundet inblandat, men även detta företag avvecklades snart.

1914-1918. Import kommer igång med Amerika

Stora svårigheter med import från flertalet länder och leverantörer i Europa. Vägen gick då till Amerika där man snabbt fick kontakt med flera ansedda firmor. Under krigsåren sker ett nära samarbete med olika statliga kommissioner.

1915. Magasin i Västahamnen anläggs

Anlade förbundet ett magasin i Stockholm i Värtahamnen för att lagra spannmål och foderråvaror.

1916. Egna fartyg

Den betydande importverksamheten väckte tanken att frakta åtminstone en del av dessa varor med egna fartyg. Rederiaktiebolaget Otis och Bloms rederiaktiebolag förvärvades och man kom att förfoga över fem ångare och en seglare när Svenska Landtmännens Rederiaktiebolag var bildat. Efter flera lyckosamma år drabbades rederiet efter krigsslutet av motgångar och man tvingades till likvidation 1923

1917. Svenska Landtmännens Bank bildas

Huvudkontoret flyttas till Stockholm där en fastighet inköptes på Stora Nygatan.

Verksamheten ökade kraftig och behovet av ett särskilt penninginstitut med syfte att stöda de olika verksamhetsgrenarna var stort. Aktiebolaget Svenska Landtmännens Bank bildades och mottagandet blev det bästa och redan första året ökades aktiekapitalet till 10 milj. kronor. Banken hade stora framgångar inledningsvis, men efter hand motarbetades man av övriga banker och konkurrensen blev övermäktig. 1923 tvingades banken i likvidation.

Förbundet blev delägare i firma Brander, Bergström & Co i Buenos Aires och blev direkt representerat på denna viktiga plats för fodermedelshandeln. Senare samma år upprättades kontor även i New York och Marseille. 

Egen kvarn möter starkt motstånd

Ett tidigt önskemål var att driva en egen kvarnrörelse. Till en början inköptes alla aktierna i Aktiebolaget Malmö stora valskvarn, en av landets största kvarnföretag. Tanken var att kombinera kvarnrörelsen med lagerhusverksamhet med främst spannmål och Svenska Landtmännens Kvarnförening grundades. Hård konkurrens från privat håll och andra motgångar ledde till att man tvingades överge satsningarna på kvarnsidan1934. Det dröjde sedan till 1967 då SLR åter trädde in i kvarnindustrin genom köpet av AB Kvarnintressenter.

Fläskproduktion startas men möter svårigheter

Centralföringen i Gävle startar Landtmännens Kolonialvarubolag för att anskaffa under kriget svåråtkomliga livsmedel och man började även en fläskproduktion med 1500 grisar utanför staden. Utbrott av svinpest och andra svårigheter resulterade i likvidation 1923.

1918. Svenska Landtmännens Fastighetsaktiebolag bildas

Sundare metoder vid fastighetsförsäljningar hade länge varit ett önskemål i lantmannakretsar och för att förverkliga detta bildades Svenska Landtmännens Fastighetsaktiebolag, men bolaget motsvarade inte förväntningarna och det rekonstruerades 1921 och namnändrades till Landtmännens Nya fastighetsaktiebolag. Verksamheten fortsatte till 1925. 

1919. Banden mellan medlemmar och riksförbundet allt starkare

Den organisatoriska kopplingen mellan riksförbundet och medlemmarna blev allt starkare och det var förbundets styrelse som fick rätt att godkänna tillsättningen av alla viktiga affärsledarbefattningar och bevista styrelsemöten hos medlemsföreningarna. 

Ett nära samarbete med W Weibull inleds

Att få lönsamhet i utsädeshanteringen bedömdes som svårt. Med anledning av detta överlät man till firma W Weibull i Landskrona förbundets utsädesavdelning men ett nära samarbete inleddes.