Mumberes – en plats för utbildning och innovation

Egen biogastillverkning

På centret ser de till att nyttja djurens gödsel på bästa sätt. De har ett eget biogassystem som producerar biogas genom att blanda gödsel med vatten. Det som blir kvar efter gasproduktionen kallas för slurry och sprids ut för att gödsla fälten. Tack vare biogasen behövs inte kol användas till matlagning och värme – vilket motverkar nedhuggning av skog. Det leder i sin tur till renare luft – mindre rök och mer träd som omvandlar koldioxid till syre.I centrets eget kök används biogasen som de själva tillverkar.

Under dagtid arbetar kökspersonal för att servera mat till alla i personalen. Biogasen kommer via ett rör mellan biogasstationen in i köket. Biogasstationen och köket används även under demonstrationer och utbildningar för att lära ut hur man använder biogas.  För att bönderna ska ha råd med biogasutrustningen går det bra att låna från kooperativet. Utrustningen för att hantera biogasen kommer i olika storlekar beroende på jordbrukets storlek. Det finns också mindre storlekar för mindre gårdar. 

Tillverkning av biogas

Kiprotich Towett som jobbar på centret visar upp en stor vattentank som rymmer 108 000 liter vatten. När det regnar tar sig vattnet från de olika byggnadernas tak via rör ner till tanken. Vattnet som samlas där kan sedan användas under torrare perioder, samt till försäljning. Innan   vattnet säljs renas det med hjälp av sand- och kolfilter, och kvalitetssäkras. Centret har ett eget labb för att säkerställa att vattnet har tillräckligt hög kvalitet för att få säljas som dricksvatten. Därefter paketeras vattnet i flaskor och säljes till lokala butiker i området. Vattnet är officiellt certifierat.

– Vi vill minska användningen av plastflaskor och uppmanar därför kunderna att ta med sina gamla flaskor och dunkar vid påfyllning. Då får de betala ett lägre pris: 300 i stället för 450 shilling för 20 liter vatten, berättar Kiprotich Towett.

Kiprotich Towett, Mumberes Kenya. 
Foto: Johanna Wolff

Intill centrets entré och färgstarka mjölkbar ligger flera fält omringade av staket och häckar. På det tre hektar stora området planterar Kiprotich Towett och hans kollegor olika typer av gräs, växter, plantor och grönsaker. De experimenterar med olika grödor och frön för att se vilka som växer bäst i det här klimatet, och vilka som kan innehålla mer näring i fodret till djuren. Sedan delar de med sig av sina lärdomar till de andra medlemmarna i kooperativet och under utbildningarna. 

På grund av klimatförändringarna behöver bönderna hitta nya sätt att odla. Frön från diverse grässorter har importerats från olika delar av världen och några av dem trivs bra här i det nya klimatet. Bönderna kan spara in på kostnader genom att producera eget foder i stället för att köpa, och om korna får ett näringsrikt foder mår de bättre och producerar mer mjölk.

– Vi har märkt att gräset pakchong från Thailand växer mycket bra här och ger hela 60 % mer näring än det lokala gräset, som tidigare har använt till djurens foder. Vi  sådde gräset första gången som ett test 2020 och har fortsatt sedan dess, säger Kiprotich Towett.

Demonstrationsodlingar

En annan typ av gräs de har testat är Bracaria, men det växer inte speciellt bra här uppe bland bergen, men växer betydligt bättre på låglandet. Centret får olika frön att testa från Kenya Agricultural Institute och andra fröföretag. Det är avgörande att gräset får växa under ett helt års tid när de testas, för att förstå hur gräset tål de olika årstiderna – både torkan och regnperioden. På fälten odlar de även majs för att testa och lära ut hur man gör för att producera en skörd av hög kvalitet. 

Majsen som produceras här äter de själva på centret och stjälkarna blir till djurfoder. De odlar även sötpotatis som de både äter och säljer. De lär ut hur man planterar och tar hand om potatisen för att den ska överleva. Blasten täcker även jorden vilket gör att den inte blir lika torr och bättre att odla på. När potatisen är uppdragen blir blasten till djurfoder. 

I ena hörnet av fältet odlas små sticklingar av cypress-träd som säljs till medlemmarna för 15 shilling.  8–15 år efter plantering kan träden huggas ner och generera en inkomst. Under tiden de växer har de en viktig roll för fälten – de ger skugga till odlingarna och deras rötter hjälper till med vattenförsörjning. Här på centret lär de ut om trädens viktiga roll för klimatet och odlingarna. 

Många bönder uppskattar att plantera cypress-träden som häckar runt sina fält för det minskar insynen och ser snyggt ut. Några andra träd som säljs på centret är så kallade indigenous trees, som används till agro forestry, trädjordbruk, eftersom de är mycket bra på att bevara vatten och sedan släppa ut det under torkan – som ett naturligt bevattningssystem. BUMSCOS gör också analyser på medlemsböndernas foder och kontrollerar kvaliteten.