Aldrig har de vetenskapliga beläggen för hur vi ska äta hälsosamt varit så starka. Trots det måste de nordiska näringsrekommendationerna konkurrera med alternativa dieter som aldrig förr. Möt Mai-Lis Hellénius som forskat om mat, fysisk aktivitet, livsstil och hälsa i över 30 år.

Den samlade kostforskningen är nu uppe i ungefär tre miljoner publicerade studier. I princip alla pekar mot att det finns ett kostmönster som är hälsosamt för människor i alla åldrar. Men kunskapen är ingenting värd om ingen känner till den.

– Tyvärr har vi inte lyckats sprida och använda kunskapen som i dag är oerhört väl underbyggd, säger Mai-Lis Hellénius, som brukar kallas ”livsstilsprofessor” i media.

Om vi sitter stilla för mycket blir vi okänsliga för insulin och då klarar vi inte att äta den mängd kolhydrater vi behöver för att leva ett långt och friskt liv.

En diet som fått stort genomslag de senaste åren är lågkolhydratkosten med namn som LCHF och ketogen kost. Men lösningen är inte att dra ner på pasta, frukt och bröd och andra kolhydratrika livsmedel.

– Övervikt beror i första hand på att vi rör oss för lite i förhållande till den mängd kalorier vi stoppar i oss. Om vi sitter stilla för mycket blir vi okänsliga för insulin och då klarar vi inte att äta den mängd kolhydrater vi behöver för att leva ett långt och friskt liv. Vi är allätare och måste få i oss många olika näringsämnen.

Det har också kommit ny kunskap om att människor har olika tarmflora och genotyper som gör dem olika känsliga för att utveckla olika kostrelaterade sjukdomar. Till exempel har Malmö Offspring Study visat att människor med en viss genotyp har lägre risk att utveckla typ 2-diabetes om de äter mycket fett, medan människor med en annan genotyp har lägre risk att få typ 2-diabetes om de äter mycket kolhydrater.

– Samma forskare, Marju Orho-Melander, har också kommit fram till att om vi rör på oss och äter bra, som det är meningen att däggdjuret människan ska göra, är genetiken underordnad.

Men i vilken ände ska man börja? Vilka är de tre viktigaste förändringarna man ska satsa på om man vill förändra sin livsstil?

Men i vilken ände ska man börja? Vilka är de tre viktigaste förändringarna man ska satsa på om man vill förändra sin livsstil?

– Då skulle jag säga res dig upp – ta en bensträckare var 20:e minut och öka vardagsrörelsen, var inte rädd för varken fett eller kolhydrater men välj i första hand långsammare kolhydrater och vegetabiliskt fett, och slutligen sov mer och stressa mindre. Var snäll mot dig själv, säger Mai-Lis.

Text: Jenny Ryltenius
Foto: Ylva Sundberg

Läs hela artikeln i Tidningen C - nr 4 2019