Det ligger en doft i luften. Först är den svårdefinierad, men sedan vaknar hjärnan: Det luktar gröt. Havregrynsgröt.

Kanske inte så konstigt med tanke på var vi är.

Vi befinner oss på Lantmännen Oats i Kimstad, en havrekvarn som ligger med södra stambanan på den ena sidan och Motala ström på den andra. Det är en kylig morgon i mars, men solen strålar och skänker industriområdet lite lyster. Håkan Mattsson tar emot oss. På grund av pandemin är bara ett fåtal människor på plats. Anläggningen har annars 35 anställda.

När Lantmännen tog över kvarnen i april 2019 producerades redan två av de produkter som Lantmännen Oats är känt för, det som i dag utgör varumärkena PromOat och PrOatein.

Betaglukan är fiber för hälsan

PromOat är lika med betaglukan, en vattenlöslig fiber som används som ingrediens i bland annat bageri- och mejeriprodukter.

– Betaglukan är bra som konsistensgivare och kan suga upp tjugo gånger sin egen vikt, förklarar Håkan Mattsson. Vill du till exempel göra en fettsnål majonnäs men ändå ha en fet munkänsla, ja, då kan du använda betaglukan.

Den ”växande” egenskapen hos betaglukan gör att fibern också är populär att använda i olika bantningsprodukter.

Det finns inte så många betaglukan-producenter i världen, enligt Håkan Mattsson bara fem, sex stycken. Bland dem har Lantmännen Oats i Kimstad den finaste certifieringen ett sådant företag kan ha. Därför är betaglukan från Östergötland en mycket eftertraktad produkt. Största exportlandet är Italien.

– Det är vetenskapligt dokumenterat att betaglukan sänker både glukos- och kolesterolhalten i människors blod. Utöver de andra fördelarna så har alltså produkten även en hälsofrämjande effekt, förklarar Håkan Mattsson. Pasta med betaglukan lär till exempel vara bra för diabetiker.

Protein till bak och gym

PrOatein är vad det låter som, protein. Det används också i bakverk, men kanske ännu mer i produkter som man förknippar med träning och hälsa. Havreprotein är till exempel populärt i form av det näringsstärkande pulver som gymmare använder, främst för att det är rikt på aminosyror som är viktiga för att få muskler att växa och även helar musklerna när de är i vila. Finland är det största exportlandet när det gäller havreprotein.

– Detta är en produkt vi är helt ensamma om, säger Håkan Mattsson. Andra proteinpulver görs på ärtor och soja.

Så finns det ytterligare en produktlinje till i Kimstad, kanske lite oväntad. Den går ut på att utvinna betaglukan i vätskeform för användning i kosmetika. Lantmännen Oats har till och med ett eget varumärke på skönhetssidan – Avenacare.

Resterna blir etanol

Av all havre som kommer till havrekvarnen i Kimstad är det ändå bara ett tiotal procent som blir till de nämnda produkterna ovan. Det allra mesta kommer ut som skal, havrestärkelsemjöl och ”dextrinslurry” och förvandlas tillsammans med övriga eventuella restprodukter till bioenergi. Av den anledningen ingår Lantmännen Oats i den del av Lantmännenkoncernen som kallas Lantmännen Biorefineries.

– Därför har vi ett nära samarbete med Agroetanol i Norrköping, ett annat företag som ingår i Biorefineries, berättar Håkan Mattsson. Det vi inte kan göra livsmedelsprodukter av här blir etanol där.

Volymmässigt är bioenergin den stora biten, men inte affärsmässigt. Därför vill Lantmännen Oats utveckla livsmedelssegmentet. Det är så att säga mer lönande att skapa och sälja olika produkter än att låta havre i olika former gå upp i rök.

Värmebehandlad havre

Henna Penttinen är processingenjör på Lantmännen Oats. Hon ansluter på kontoret där Håkan Mattsson redogör för affärsverksamheten. Tillsammans visar de på ett schema där gröna och röda ”pluppar” konkurrerar om uppmärksamheten. Grönt är lika med det som görs i dag. Rött är exempel på olika framtida produkter som Lantmännen Oats hoppas kunna producera.

Nu är vi inne på affärshemligheter. Allt kan inte avslöjas här och nu. Allt blir kanske inte heller verklighet.

Men när vi tillsammans vandrar runt i kvarnen visar Håkan och Henna på tomma ytor som står redo att ta emot nya maskiner (redan beställda), och vi får veta att mycket går ut på att kunna värmebehandla havren, så att den får en nötigare smak. Då uppstår produkter som kan säljas vidare till andra producenter som förädlar dem. Just nu byggs ett 37 meter högt värmebehandlingstorn som ska vara i drift under 2022. Det kommer att bli den högsta byggnaden i Kimstad.

– Man kan säga att vi själva tar över nästa steg i produktionskedjan, säger Håkan Mattsson. Vi producerar ett halvfabrikat till livsmedelsindustrin som sedan skapar sina egna varumärken.

Det är obegripligt rent i kvarnen. Man skulle kunna äta på golvet.

– Det är därför vi har så hög certifiering, säger Håkan Mattson och ler stort.

Sluten process

Man kan höra hur havre rasslar genom rören, men det är inte mycket som syns. Större delen av processen är helt sluten.

I våt- och förpackningsprocessen kommer dock hanteringen i dagen. Dit in får ingen gå utan hår- och (när det behövs) skäggnät utöver den andra ordinarie skyddsutrustningen (vit rock, vita skor, hjälm med skyddsglasögon och hörselkåpor). Något som ser ut som ett tunt lakan växer fram ur en valsmaskin innan det bryts sönder och faller ner i en behållare. Det vi ser är havrekvarnens guld – betaglukanet – innan det mals ner till det finkorniga mjöl som är den slutliga produkten.

– Det finns en stark tillväxt inom havre, konstaterar Håkan Mattsson. Om några år hoppas vi ha fem procent av världsmarknaden.

Text: Catarina Gisby/redakta

Bilder: Staffan Gustafsson/redakta