Stina Grundström, Rickleå, Robertsfors. På Stinas gård bedrivs mjölkproduktion och växtodling.

"Jag tror att den tid vi har nu öppnar en del ögon på svenskarna för att självförsörjandegraden är otroligt viktig och att bönder alltid kommer att behövas.
Mat är ju det viktigaste vi har!"

– Det är kombinationen frihet och ansvar som jag älskar med det här jobbet. Och djuren såklart.
Stina Grundström från Robertsfors ingår i Lantmännens ambassadörprogram.
Hon är född och uppvuxen på lantbruk och arbetar både på föräldragården och som anställd på en växande gård med holländska ägare.

– Kor är nog mitt största intresse. De är så kloka och söta och helt fantastiska djur. Jag vill verkligen kunna ta hand om dem på bästa sätt, säger Stina Grundström.
Stina är en av de lantbrukare som ingår i Lantmännens ambassadörprogram, som en av landets unga som satsar och tror på en framtid inom svenskt lantbruk. Hon har lantbrukarlivet i blodet som född och uppvuxen i en lantbrukarfamilj i Västerbotten. Familjen hade en liten mjölkgård som har vuxit successivt.
– Jag har jobbat med lantbruk hela mitt liv och gått jordbruksgymnasium och även driftledarutbildning, berättar hon.
Hon brinner för djuren, oavsett om de är hennes egna eller tillhör någon gård där hon är anställd.



Stina Grundström är avbytare på två gårdar och hon omger sig med djur dygnet runt.

En mil till vardera gården
Stina har hittills valt att inte skaffa någon egen stor gård utan har i sitt hem i Robertsfors bara lite djur för husbehov – en häst, tre hundar, en hel del kaniner och några ”hobbykossor”. Här bor hon tillsammans med sin dotter någon mil från båda de gårdar som hon arbetar på. Den ena gården är hennes föräldragård som hennes bror har tagit över. Där arbetar hon runt 20 procent.
– Där har vi 60 mjölkkor och en Lely robot. Vi odlar spannmål och vall. På familjegården ansvarar Stina främst för seminering, avelsplanering och allmän djurskötsel.
På den andra gården, Morlunda lantbruk, som också är en mjölkgård, har hon arbetat i åtta år. Förra året bytte gården ägare och i dag är hon den enda anställda. Här arbetar hon tillsammans med de tre holländska delägarna.
– Det är spännande. Fast jag kan gården bra sen tidigare så är det otroligt lärorikt att de tänker på ett helt annat sätt än vi. Korna är i fokus för produktionen. Vi har till största delen korsningsraser i besättningen, bland annat SRB, Holstein, Jersey och Montbelliarde.
Med holländsk infallsvinkel i det nordliga klimatet har det kommit många nya idéer och lösningar. Gården har cirka 300 djur varav 130 är mjölkande, övriga är stutar och tjurkalvar och det finns en tanke att öka ytterligare. På den här gården är Stinas uppgifter allt från seminering till daglig djurskötsel och utfodring och en del jurskötsel och utfodring och en del
traktorkörning under högsäsong. 

Mycket nytt med nya ägare
Sedan de nya ägarna tillträdde har halva djurbesättningen bytts ut. Stallarna är ombyggda, med två nya robotar och en äldre som är kvar och djurgrupperna är uppdelade annorlunda än tidigare.
– De ser sällan något problem och det är en jätterolig omställning. Jag tror att vi lätt kan vara lite hemmablinda.
I ambassadörprogrammet tar Stina med sig alla sina erfarenheter från de båda gårdarna, sin bakgrund och framtidstro.
– Som lantbrukare kan du styra dagen som du vill, det är omväxlande och du får vara igång. Jag är en aktiv människa som älskar djur och att ha dem omkring mig 24 timmar om dygnet. Ambassadörprogrammet är givande och det är kul att träffa alla de andra och få lära sig mer.
Inför framtiden ser hon att dagsläget i samhället, med världsomfattande pandemi med allt vad det innebär, kan ha skapat nya möjligheter för svenskt lantbruk.
– Jag tror att den tid vi har nu öppnar en del ögon på svenskarna för att självförsörjandegraden är otroligt viktig och att bönder alltid kommer att behövas. Mat är ju det viktigaste vi har. Men kanske kommer det styras till färre och större gårdar i framtiden.

Reportage ur Grodden nr 4 2020