På Josefins gård bedrivs mjölkproduktion och växtodling.

Efter ett antal år inom service och kundtjänst klev Josefin Svensson i ladugårdsstövlarna på heltid. Förra året tog hon och sambon över den gård som har funnits i hennes familj i flera generationer.

– Jag utbildade mig till lastbilschaufför i gymnasiet, och har sedan arbetat i växel och varit platschef inom kundtjänst i ganska många år. Det har jag faktiskt en del nytta av som lantbrukare, både att kunna köra stora maskiner och servicetänket, säger Josefin.
Familjegården ligger på Nylunda i Bjurholm, Västerbotten. Den är lite av ett generationsboende med flera fastigheter nära varandra med djuren och ladugården som gårdens hjärta. Josefins föräldrar bor fortfarande kvar som nära granne och hoppar in som avbytare när det behövs.
– De är en bra kunskapskälla och hjälp, men de har lyckats släppa taget om gården, konstaterar Josefin.
Sambon Kristoffer Persson arbetar även han på gården och barnen på 8 och 10 år får hjälpa till med det de kan.

– Det är verkligen en livsstil, med tidiga morgnar och sena kvällar. Känslan att få arbeta åt sig själv och att kunna styra sin egen dag är något vi båda gillar. Sen att kor är underbara djur som ger oss både mjölk och kött väger upp de långa arbetsdagarna. Den största skillnaden mot mitt tidigare jobb är just det att ta dagen som den kommer, med levande djur och väder så blir det sällan som man planerar.
På gården finns cirka 40 mjölkkor plus kalvar och ungdjur. I dag mjölkas korna i en uppbunden ladugård men då det bara finns 24 platser så innebär att alla djur får ta en promenad och byta plats två gånger per dag och får bo i lösdrift halva tiden.



Djuren och ladugården är hjärtat på gården där flera generationer bor nära varandra.

Driftledarutbildning
I höstas gick Josefin en driftledarutbildning inom lantbruk. Hon älskar att läsa och intresserar sig för växtodling och ekonomi, som också kan vara kniviga knutar att lösa ibland. Men beslutet att bli lantbrukare var ganska självklart när föräldrarna närmade sig pension.
– Jag har alltid haft i bakhuvudet att ta över och driva gården vidare. Ambassadör Josefin är en av de unga lantbrukare som deltar i Lantmännens ambassadörsprogram.
– Det är jätteroligt och intressant. Vi har fått lära oss mer om Lantmännen som ju är en stark och trygg samarbetspartner att ha i ryggen. Jag är glad att få chansen att vara med.
Att vara nybliven egen företagare inom lantbruk just 2020, året då hela världen lamslogs över en natt, är kanske en extra utmaning.
– Men det kan nog också komma något gott ur den här krisen. Jag hoppas verkligen att människor får upp ögonen för det lokalproducerade och inte bara väljer import efter det här.

Vill bygga nytt
Trots oroliga tider ser hon ljust på framtiden.
– Jag hoppas att vi ska kunna utveckla gården vidare, att vi får investeringsstöd för att bygga en ny lösdriftladugård för korna med robot och utöka antalet mjölkkor något. De brukar även markerna runt gården. All vall blir i dag foder till djuren och används till beten.
– Vi funderar även på att testa andra grönfoder. Klimatet har ju förändrats lite här uppe så det som inte gick att odla för bara 15 år sen kan funka i dag.
– Jag tror att intresset för den mat som produceras i Västerbotten men även i resten av Sverige förhoppningsvis kommer att öka och att vi som producenter kan få ut mer för de fantastiska livsmedlen som vi producerar, säger Josefin.

Reortage ur Grodden nr 3 2020