Det ser fint ut inför årets skörd

Lantbrukarna har nu inlett det intensiva arbetet med vårbruket. Storleken på höstsådden, vädret och ett allmänt osäkert världsläge är faktorer som kommer att påverka skördeåret 2023. Pernilla Wahlquist driver ett lantbruk i Skåne tillsammans med sin pappa och vi fick en pratstund med Pernilla för att stämma av hur hon ser på läget inför vårbruket och den kommande skörden – vad det verkar en positiv rapport.

Pernilla Wahlquist 28 år, är uppvuxen på gården Lagestorp utanför Vallåkra i Skåne. När hon var yngre höll hon på med hästar och skulle absolut inte bli lantbrukare, men efter att ha varit iväg några år efter studenten insåg Pernilla hur mycket hon saknade gården och längtan tillbaka blev stor. Idag driver hon och hennes pappa, Ingvar, lantbruket tillsammans och efter pappas pensionsgång om några år är planen att Pernilla ska driva lantbruket vidare.

- Jag gillar att få följa årstiderna och se hur alla beslut man tar spelas ut i praktiken. Det är ett väldigt varierande arbete. Pappa har alltid sagt att marken vi odlar på idag ska vi kunna ta vidare till generationer framöver. Jag gillar att alltid ha med mig den hållbara tanken.

Den huvudsakliga verksamheten handlar om 250 hektar växtodling, bland annat höstvete, höstraps, vårkorn, havre, sockerbetor och ärtor.

När vi pratas vid har Pernilla och familjen en intensiv påsk bakom sig. Hennes sambo och hennes bror har också varit hemma på gården för att få allt i ordning inför sådd.

- Alla har hjälpts åt vilket är väldigt roligt. Är man uppvuxen på gård är det svårt att inte dras in, alla behövs och får hugga i.

Med en ovanligt blöt vår bakom sig har mycket av arbetet som redan brukar vara gjort vid den här tiden inte kunnat göras, men då påskdagarna var bra vädermässigt kunde familjen ta igen en hel del av arbetet.

- Just nu väntar vi på att det ska bli torrt igen efter ytterligare regn så att vi kan få alla förberedelser inför sådd klara. I år är det ovanligt sent. Förra året sådde vi redan vid månadsskiftet mars/april. Nu hoppas vi komma igång med det under den kommande veckan och vara klara under april månad. Men man vet aldrig, man får alltid vara beredd på att vädret kan slå om. I början på maj kommer vi också att så gröna ärtor.

Årets vinter, som påverkar både de höstsådda grödorna och vårsådden, blev som helhet att beteckna som normal, lite mildare längst i norr och längst i söder samtidigt som det var lite kallare i södra Norrland och norra Svealand. Januari blev dock nederbördsrik i större delen av Sverige och rekordblöt på lokala platser i söder.

- Ja, det var en relativt normal vinter följt av en del nederbörd i början av året. Men inget jätteallvarligt ändå. Här hos oss ser höstvetet fint ut även om rapsen tyvärr fått stryk. Den ser lite ledsen ut just nu men brukar pigga på sig när värmen och solen kommer, så det ska säkert bli bra ändå. Jag tycker att det ser bra ut på fälten.

Ett ständigt återkommande diskussionsämne är världslägets påverkan på lantbruket, livsmedelsförsörjning och prissättning. Pernilla berättar att det såklart finns en del oro men tar ändå det hela med ro.

- Givetvis finns en del oro kring prissättning och att debatten om höga matpriser skulle sätta större prispress på oss lantbrukare som redan arbetar med hög risk. Men bortsett från att vi fått köpa en del andra gödningssorter än vad vi brukar är det mesta ändå som vanligt. Då vi lagrar en del spannmål här hemma på gården och säljer vårt spannmål under hela året handlar det för oss alltid om att följa marknadens upp- och nergångar för att pricka bästa säljtillfälle. Vi följer ständigt vad som händer i världen och hur det påverkar marknaden.

Slutligen, hur ser du på årets skörd?
- Jag skulle säga att det ser fint ut just nu. Sedan vet man ju aldrig förrän efteråt. Det är det som gör det så spännande. Men vad vi vet är att vi kommer att behöva mat även framöver så vårt arbete känns otroligt viktigt.

Fakta

Pernilla Wahlquist, 28 år

UTBILDNING: Läser sista terminen till Lantmästare på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Examensarbete just nu om ”Resistensproblematiken hos renkavle i Södra Sverige”, som är en central del i lantbruket i vissa delar av Södra Sverige och som är ett ökande problem. Renkavle är ett problematiskt ogräs då det blir resistent mot ogräsmedel och därmed svårt att bli av med varför dess påverkan på grödorna blir mycket stor.