Att ta emot en annorlunda skörd

I mitten av augusti, precis som det intensiva arbetet med skördemottagningen startat upp får vi kontakt med Ann-Sofi Karlsson, Driftschef spannmål, från hennes kontor för dagen – bilen. Ann-Sofi har det hektiskt mellan sina spannmålsmottagningar Borlänge, Hedemora, Härvesta, Umeå, Kungsängen, Vendel och Hargshamn.

Vi får en pratstund om Hargshamn där bilarna precis börjat rulla in och en kö bildats. Skördemottagningen är precis i uppstarten och Ann-Sofi berättar att de där tagit emot cirka sju procent av beräknad prognos för årets skörd. Till Hargshamn som är en så kallad huvudanläggning, alltså en anläggning som ligger antingen i anslutning till förbrukning av spannmål eller har exportmöjligheter, brukar skördemottagningen pågå under ca 4–6 veckor. Ann-Sofi berättar att skörden säkerligen fortsätter en bra bit in i hösten i och med att det i år är ett mycket speciellt år först med torka och sedan med stora mängder regn. Regnar det mycket kan det vara svårt för de tunga lantbruksmaskinerna att ta sig ut då marken måste bära. Spannmålen kan också vara för blöt. För lantbrukaren innebär det även en extra kostnad att leverera för blöt spannmål då det kostar att torka spannmålen.

-Vi har redan sett höga vattenhalter i år. Optimalt är en vattenhalt i spannmålen på ca 14 procent, men nu har de på sina håll varit uppåt 20 procent, säger Ann-Sofi.

Hargshamn håller öppet dygnet runt, mellan kl. 06.00 till 24.00 för externa leverantörer och mellan kl. 24.00-06.00 för interna leveranser mellan Lantmännens olika plattor. Ann-Sofi berättar vidare att anläggningen enbart tar emot vete och att de sorterar på kvarnvete och fodervete. Nytt för i år är även att de sorterar på glutenvete som sedan ska vidare till Agroetanol.

Varje dygn väntas ca 100–150 lastbilar, och några enstaka traktorer, komma för att lämna sin spannmål. Det krävs ingen tidsbokning utan lastbilarna rullar in som de kommer. Däremot ska lantbrukaren på förhand ha gjort en leveransförsäkran med alla uppgifter över vad han eller hon kommer med.

-Ett ekipage kommer in och rullar upp på en stor våg där vi har en viktkapacitet på upp till hundra ton. Under tiden på vågen tas, genom ett spjutliknande föremål (Rakoraf), ett representativt prov av lasten. Genom det sker en förhandssortering och analyser av vattenhalt för att bestämma hur bråttom det är att börja torka samt proteinhalten som gärna ska ligga på 11 procent, och anger om vetet ska gå till foder eller till kvarnen för att malas till mjöl. I analysen tas även falltal som bestämmer vetets bakkvaliteter, förklarar hon.

Utöver testerna och analyserna som görs initialt skickas även prover till ett laboratorium i Helsingborg, ett av tretton ackrediterade laboratorier i Sverige, för att mer noggrant bestämma kvaliteterna och grunderna för lantbrukarnas slutgiltiga betalning för sin spannmål.

-Vikterna brukar vara klara när lantbrukaren lämnar vågen och snabbanalyserna ger lantbrukaren en fingervisning om kvaliteterna och bestämmer var de ska tippa. Ofta tippar de på en platta om 10 000 kvadratmeter uppdelad på de olika kvaliteterna. Utöver plattan finns även en tippgrop, berättar Ann-Sofi vidare.

På plattorna läggs spannmålen som pyramider så att vattnet lätt kan rinna av vid nederbörd.

-Egentligen är det ingen skillnad om spannmålen ligger ute på åkern eller på plattan men många som inte är inne i lantbruket reagerar ofta på att spannmålen ligger ute i högar. Men den klarar det och lantbrukarna får komma och lämna av spannmål även när det regnar, fortsätter Ann-Sofi.

När spannmålen sedan kommer in i anläggningen går den igenom en magnet och sedan vidare in i en rensmaskin. I två våtsilos samlas spannmålen ihop till större kvantitet innan den sedan går vidare till torken. I den nya torkanläggningen som invigdes 2019 är målet att få ner vattenhalten till målbilden 13,8 procent. Ett något högre tal går bra till foder.

Efter det går spannmålen vidare till silobehållare eller till ett planlager i väntan på slutkund. Totalt har Hargshamn en lagringskapacitet om 50 000 ton spannmål.

Inför den hektiska skördemottagningsperioden har Ann-Sofi och hennes processoperatör Gustav Ehn arbetat intensivt med att utbilda mottagningspersonalen om 12 personer för att allt ska löpa så smidigt som möjligt när lantbrukarnas lastbilar rullar in.

-Det är så häftigt att återigen vara igång med skördemottagning och svindlande att tänka att nästa års skörd sammanfaller med mitt eget 25-årsjubileum inom Lantmännen. Jag har verkligen ett fantastiskt jobb, avslutar Ann-Sofi.

FAKTA ANN-SOFI

Antal år inom Lantmännen: 24 år! Jag är ”bonddotter” och började dammsuga på utsäde i Uppsalasilon. Jag har ingen agronomutbildning eller så utan blev kvar för att det var så förbaskat roligt. Jag brinner för det jag gör och blev efter några år siloansvarig. Idag är jag Driftschef Spannmål med ansvar för Hargshamn som huvudanläggning.
Bästa med Lantmännen: Att det är omväxlande – inget år är ett annat likt och det gör att det hela tiden är spännande. Jag älskar kontakten med leverantörerna och att ha hand om personal. Med åren har jag också blivit ganska trygg i min roll vilket är skönt.

Favoritprodukt ur Lantmännens sortiment: Vetemjöl är det bästa! Det går att göra så mycket av och ligger mig verkligen varmt om hjärtat.

Karriärtips: Var dig själv, lyhörd och ödmjuk.