Om kolinlagring på Bjertorp med Erik Pettersson

Erik Pettersson är växtodlingsrådgivare på Lantmännens Framtidsgård Bjertorp. Han arbetar bland annat med ekodemon och försöken att öka kolinlagringen i odlingsmarken. Projektet om kolinlagring i jorden drivs tillsammans med Svensk kolinlagring.

När inleddes projektet med Svensk kolinlagring?

Vi körde igång våren 2021, men första året var inte optimalt på grund av att det var för torrt för att mellangrödorna skulle kunna etableras. 2022 blev bra främst på grund av bättre väderförhållanden. 2022 odlades en del av fältet med höstvete och en del med vårkorn. Halva fältet höstvete såddes in tidigt på våren och halva efter skörden. Sydsverige har längre vegetationsperiod men för oss högre upp blir det tajt med tiden att få något att etablera sig efter skörd vissa år. Men en skapligt varm höst förra året gjorde att det gick bra. Halva fältet vårkorn såddes in tidigt på våren vid sådd och resterande efter en ogräsbekämpning i grödans bestockningsfas.

Ett av testfälten för kolinlagring på Framtidsgården Bjertorp

Hur lyckas man bäst med kolinlagring?

Det handlar om tajming med sådd och är väldigt väderberoende. Sen måste man ta hänsyn till platsens förutsättningar såväl som gårdens drift, t.ex. i valet av arter i mellangröda. Vi vill undvika att bearbeta jorden för mycket, och samtidigt inte packa den för hårt med tunga maskiner. Vi har jobbat med de maskiner vi har på gården och gjort en lätt bearbetning med tallriksredskapet Väderstad Carrier med CrossCutter Disc och därefter sått, istället för konventionell plöjning, harvning och sådd. Gör vi för många justeringar riskerar vi också att få svårt att härleda resultaten.

Hur mycket kol binds på gården idag?

Det vet vi inte exakt ännu. Svensk kolinlagring hart gjort mätningar men vi inväntar analyser från dem, och det är först om några år vi verkligen kan säga vad som burit frukt och hur själva kolbindningen lyckats i förhållande till de åtgärder vi gör på gården. Det ska bli väldigt spännande att följa det här projektet framöver.

Arbetet är komplext och väderberoende, men vi ser en positiv utveckling och förväntar oss ökade effekter av bland annat markstruktur längre fram. 

Erik Pettersson, Växtodlingsrådgivare