Ökad beredskap ger bättre hållbarhet i livsmedelsvärdekedjan
Frågan om krisberedskap har blivit alltmer uppmärksammad i och med geopolitisk spänning och växande klimatförändringar. En stärkt beredskap ger dessutom bättre förutsättningar att klara hållbarhetsomställningen. Lantmännens strategichef Patrik Myrelid beskriver Lantmännens roll och ståndpunkter.
Sverige har inte haft en strategi för livsmedelsberedskap på flera decennier. När man nu ser att livsmedelsberedskap är alltmer angeläget så finns det mycket att ta igen. Med en målsättning att ha befolkningens kaloribehov täckta för tre månader krävs stora förändringar och ett långsiktigt arbete för att bygga upp lager och system. Det handlar om att fatta beslut som kommer att påverka oss under åratal framåt. Vi på Lantmännen kan bidra med unik kunskap om hur hela livsmedelssystemet hänger ihop i Sverige, i och med vår affärsverksamhet från jord till bord.
Det pågår nu flera regeringsutredningar som berör ämnet, inte minst Ingrid Peterssons utredning ”En ny livsmedelsberedskap” som nyligen presenterades. Lantmännen har deltagit aktivt i dialogen om utredningen och välkomnar rapportens slutsatser, något som står att läsa i vår kommentar till utredningen. Den 19 december presenterade den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen sin rapport om återuppbyggnaden av det civila försvaret där de bland annat pekar på att jordbruket behöver anpassas till ett förändrat klimat, att inhemsk primärproduktion och livsmedelsförädling är viktig samt att inhemsk produktion eller lagring av insatsvaror för livsmedelsförsörjningen behöver byggas upp.
Lantbrukets dag 7 december 2023. Foto: Anne Helgesson / Hushållningssällskapet
I Sverige finns två huvudråvaror som utgör volym- och kalorimässiga fundament i livsmedelssystemet; det ena är spannmål och det andra är gräs som foder till djur som ger kött och mjölk. Lantmännen har en centralroll i värdekedjorna för båda dessa råvaror.
Det viktigaste man kan göra för att bygga beredskap är att skapa förutsättningar för att hålla igång befintliga livsmedelsflöden. Fokus bör ligga tidigt i värdekedjan för att skapa möjlighet att upprätthålla inhemska varuflöden med viss flexibilitet. Kritiska insatsvaror till lantbruket är mineralgödsel, utsäde, växtskydd, drivmedel och foderråvaror. Dessutom behövs lager av spannmål inklusive raps och trindsäd som kan förädlas till livsmedel, foder och biodrivmedel. Att bygga upp och hålla reservlager för befolkningen är ytterst ett statligt ansvar. Företag som Lantmännen kan bidra med kunskap och kontrakterat utförande.
Vi kan komma igång snabbt med befintlig infrastruktur, men på sikt behöver fysisk lagringskapacitet byggas ut på både gårdarna och nära den industri som ska förädlaråvaran. Insatsvaror som ska användas på gårdarna bör lagras där, närhetsprinciper är viktiga för att undvika omfattande logistikflöden i händelse av kris. För att stimulera en sådan förändring behövs ersättning både för infrastruktur och för att hålla omsättningslager.
Det viktigaste man kan göra för att bygga beredskap är att skapa förutsättningar för att hålla igång befintliga flöden.
Att öka beredskapen och bygga mer självförsörjningsförmåga går hand i hand med ökad hållbarhet i linje med Lantmännens vision Framtidens Jordbruk. Vi har goda förutsättningar i Sverige att använda fossilfria energikällor och öka användningen av förnyelsebara bränslen inom jordbruket, under rätt förutsättningar. På Lantmännen använder vi redan mycket bioenergi i våra industriprocesser och fortsätter utveckla vår etanolproduktion till drivmedel. Vi behöver också anpassa oss till ett klimat i förändring. Där krävs signifikanta investeringar framöver för att klara extremväder och fortsatt ha en god produktionsnivå. LRF har nyligen räknat på investeringsbehov i samarbete med oss på Lantmännen, som uppgår till mellan 80 och 85 miljarder kronor, där bevattning och dränering ingår som en viktig del. Att utveckla inhemsk, fossilfri produktion av mineralgödsel är en förutsättning för att nå klimatmål och samtidigt en avgörande pusselbit för att stärka vår beredskap.
Lantmännens mål är att öka produktionen, och samtidigt nå klimatneutralitet i jordbruket till 2050, som kombinerat med en utökad beredskapslagring skapar motståndskraft. Nu gäller det för politiken att komma till snabba beslut så att lageruppbyggnad kan påbörjas – för att det ska genomföras under ordnade former så måste lager byggas upp under en längre tid. Tid och pengar är de mest kritiska faktorerna här.