Växtförädling snabbar på en hållbar omställning i jordbruket
Desireé Börjesdotter är Lantmännens växtförädlingschef sedan oktober 2023. Hon arbetar på Framtidsgården Svalöv där Lantmännens avancerade växtförädlingsanläggning ligger. I den här artikeln beskriver hon hur växtförädling fungerar som hävstång för Lantmännens vision Framtidens Jordbruk.
Växtförädling är en framtidslösning med stor potential. De utmaningar vi står inför är väl definierade, vi ska öka produktiviteten och lönsamheten i svenskt jordbruk, samtidigt som klimatavtrycket ska minska enligt Lantmännens vision Framtidens jordbruk. Tidplanen för omställning av jordbruket är kort – endast 26 skördar återstår till 2050 då vår målsättning är att svenskt jordbruk ska ha nått klimatneutralitet. Det är inte en lång tid i vår bransch, och det är inte så lätt att ändra på odling där planeringshorisonten är lång – men med växtförädling är det möjligt. Med vår nya, avancerade set-up och utrustning i Svalöv kan vi nu snabba upp växtförädlingsprocessen och få fram nya sorter med bättre anpassning och avkastning än tidigare.
På Framtidsgården Svalöv finns nio växtkamrar
I juni 2022 lanserade Lantmännen en ny växtförädlingsanläggning i Svalöv. Vår satsning på att integrera genomisk selektion och speed breeding i den traditionella växtförädlingen öppnar spännande möjligheter, och i kombination får vi det bästa av två världar. Satsningen erbjuder nya möjligheter som snabbar på förloppet med utveckling av korsningsföräldrarna och möjlighet till flera odlingsgenerationer per år. Under vintern 2023–2024 har vi ökat aktiviteterna i våra odlingskammare, där vi använder den nya metodiken på vårvete, havre, korn, höstvete och rågvete. Sedan jag tillträdde som ny chef för Lantmännens växtförädling i höstas är mitt uppdrag att växla upp och få nytta av investeringen. Vårt uppdrag är att ta fram konkurrenskraftiga sorter. Vi ska alltså ta fram sorter som fungerar i praktiken och därmed måste de också testas under verkliga odlingsförhållanden. Därför är urvalen i fältförsök under flera säsonger fortfarande en mycket viktig del av utvecklingsarbetet. Våra tre Framtidsgårdar ger goda förutsättningar för att testa. Utöver Framtidsgårdarna omfattar Lantmännens försöksnätverk 20 platser i Sverige, och dessutom platser i andra länder.
Vår satsning på att integrera genomisk selektion och speed breeding i den traditionella växtförädlingen öppnar spännande möjligheter, och i kombination får vi det bästa av två världar.
Ytterligare en nyhet är den provtagningsrobot som levereras till oss inom kort. Det är en stor investering som kommer att förbättra arbetet. Roboten tar bladklipp på små plantor från korsningarna vi gjort. Med roboten behöver vi inte handklippa bladen på de 20 000 plantor som ryms i var och en av våra nio odlingskammare. Roboten kommer att göra detta otroligt mycket smidigare. Bladklippen går vidare och blir sekvenserade så vi får informationen om vilken DNA avkommorna tar med sig. Då kan vi sortera bort de plantor som inte fått med rätt markörer, till exempel olika sjukdomsresistens. Därefter korsar vi de plantor som är bäst i den generationen och kan fortsätta cykeln med korsning och urval innan vi tar ut materialet för att testa i fält. Genom möjligheten att titta på arvsmassan och få kunskap om egenskaperna innan vi ens sett sorten i fält, förbättrar vi grundmaterialet, korsningsföräldrarna, och kan ta större steg framåt än tidigare.
På Framtidsgården Svalöv finns 500 populationer i urvalsrutor, mellan 45 000 till 50 000 axrader för urval, 8 000 småparceller om 1m2 och cirka 1200 linjer i avkastningsförsök.
Ett exempel på en ny sort vi tagit fram i Svalöv är höstvetet KASK, en sort som introducerades i stor skala på marknaden förra året. KASK har fina odlingsegenskaper – den är robust, avkastar bra under olika odlingsförhållanden, är vältestad, frisk och har ett starkt strå. Den klarar att stå mogen utan att groningsprocesserna kommer i gång i kärnorna även regniga höstar. Helt enkelt kan höstvetet KASK svara upp mot odlarnas förväntningar. KASK svarar också upp mot förväntningar från omvärlden på ett än mer livskraftigt lantbruk. Exempelvis har den både hög proteinhalt och hög stärkelsehalt, vilket annars inte är så vanligt– det ger flexibilitet och gör att höstvetesorten lämpar sig för fler användningsområden inom livsmedelsindustrin.
Inom växtförädlingen ser jag många nya möjligheter i framtiden, där ett spännande utvecklingsområde är att jobba för att få tillgång till infrastruktur så vi kan inkludera växternas rötter i vårt arbete. Vi tittar sällan på rötterna eftersom det är besvärligt, men med nya tekniker borde vi kunna identifiera potentialer även här. Hur ska rötterna se ut? Vilken är den effektivaste roten? Hur får vi fram rätt material som vi kan testa? Det är några frågor vi undersöker framöver for att komma vidare i arbetet som bidrar till att säkra skördarna och minska påverkan på miljö och klimat.