Innan spannmålen når kvarnen har det tagits många beslut för att uppnå bästa möjliga slutkvalitet. Några av dem rör mängden kväve som är odlarens verktyg för att nå rätt proteinhalt. Halten protein påverkar såväl bakningskvalitet i vete, som maltkornets användbarhet. Att hitta rätt nivå på kvävetillförseln är en av spannmålsodlingens eviga frågor då många faktorer spelar in. Markens kväveleverans skiljer sig från landsända till landsända, från åker till åker och inom delar av åkrarna. Till detta kommer variationer i vädret vilka påverkar regionalt. Kvävegödslingen är därför en given fråga att jobba med inom precisionsodling, där man utvecklar metoder och hjälpmedel för rätt åtgärd i varje liten del av sin odling. Lantmännen har varit engagerade i många precisionsodlingsprojekt sedan 1990-talet. I västra Sverige finns i dag ett precisionskluster genom SLU Skara, Agroväst och DataVäxt. Mycket arbete läggs på att använda satellitbilder för att styra gödslingen. På detta sätt skulle varierad gödsling »bara« kräva en modern gödselspridare utrustad med en GPSenhet. Detta har länge varit en ouppnåelig dröm, men på senare år har det europeiska rymdprogrammets Sentinel-2-satelliter gjort drömmen möjlig. Satelliterna ger gratis bilder, med hög upplösning och de genereras flera gånger i veckan.

Snart finns det ingen ursäkt för att missa proteinhalten eller läcka kväve till omgivningen.

Just nu stödjer Lantmännens Forskningsstiftelse två kväveprojekt. Ett är »Labbgruppering för intelligenta beslutsstödsystem« (LADS, www.slu.se/ lads) där doktoranden Sandra Volters, SLU Skara, vässar informationen från satellitbilder för proteinhalter i brödvete och maltkorn. I ett annat arbetar Thomas Börjesson,projektledare Agroväst, med modeller som kombinerar väder och satellitbilder för att förutsäga proteinhalt i samma grödor. Projekten drar stor nytta av varandra och producerar, förutom vetenskapliga rapporter, direkt användbara metoder. Denna och liknande forskning, både i Sverige och utomlands, bidrar till att tekniska krav från industrin och samhällets miljökrav kan uppnås samtidigt. Snart finns det ingen ursäkt för att missa proteinhalten eller läcka kväve till omgivningen.

Text: CG Pettersson, Lantmännen R&D
Foto: ESA