– Vi har undersökt växterna ovan jord så i detalj att vi nu behöver gå vidare till rötterna för att exempelvis studera kväveeffektivitet, kadmium- och fosforupptag och även vilken roll rötterna spelar för de stora skillnader vi ser mellan olika sorter, säger Tina Henriksson, som är höstveteförädlare.

Pernilla Vallenback, som har vårvete som sin huvudgröda, instämmer. Hon ser rotforskningen som en stor hjälp i växtförädlingen:

– Problemet med rötter är ju att de är dolda under ytan. Som växtförädlare tittar vi på helheten, på avkastningen, hur snabbt plantan växer, hur hög den blir. Men en tredjedel av växten finns ju under jord och mycket av utfallet beror på just rötterna.

Samarbete med forskningen

Växtförädlarna samarbetar tätt med lantbruksuniversitetet och flera av de pågående projekten just nu handlar om rötter. Medan forskningen ägnar kraften åt grunden, vad som händer under jord i detalj och hur det optimala rotsystemet ser ut, använder växtförädlingen kunskapen i praktiken.

– Att kunna få en signal från växten ovan jord om vad som händer under jorden hade varit fantastiskt. Genetiska markörer är ju ett sätt att arbeta med den frågan, men där återstår mycket forskning, konstaterar Pernilla.

Vad kan rotforskningen få för praktisk nytta för växtförädlingen?

– Rotsjukdomar är så klart en viktig del att komma åt och med bättre kunskap om rötterna kan vi förhoppningsvis minska urlakningen av näringsämnen, förlust av fosfor och kväve. Det här är frågor som har stor betydelse för kretsloppet och för hållbar odling i framtiden, säger Tina.

Skillnaden i näringsupptag mellan olika sorter är en av hållpunkterna på agendan. Ett exempel är kadmiumupptaget. Lantmännen har sin egen kadmiumgrupp, där man tittar på skillnaden mellan olika sorter. Eftersom höga kadmiumhalter är oönskade och tillåtna gränsvärden är låga, framför allt i barnmat, är man intresserad av att hitta vetesorter som tar upp den näring de behöver, men inte för mycket av det kadmium som finns naturligt inte jorden på många håll i Sverige. Här spelar rotsystemet troligen stor roll.

– Kadmium är ett problem med våra jordar och det är värre på vissa ställen än andra. På grund av kadmiumupptaget kan vi till exempel inte odla vete till barnmat på Österlen, men skillnaden mellan olika områden är stor. Vi ser skillnader till och med mellan olika fält här i Svalöv, berättar Tina.

Hållbar odling

Att grödan tar upp den näring den behöver mer effektivt spelar också stor roll för den miljömässiga hållbarheten. Med effektivare upptag krävs mindre gödning. Även här kommer det an på rötterna. Skillnaden beror ofta på hur rotsystemet ser ut – djupa rotsystem jämfört med breda, ytliga system.

– Vi har bland annat börjat titta på hur plantorna skiljer sig åt när de odlats på plöjd respektive oplöjd mark. Samma sorter beter sig mycket olika beroende på var och hur de odlas. Det är även stor skillnad i rotsystemen för höst- och vårvete. För vår växtrådgivning är det viktigt att veta vad som händer med plantorna i de olika miljöerna, poängterar Tina.

Mycket är alltså på gång, även om det som alltid i växtförädling krävs tid och tålamod för att få fram resultat. Pernilla ger flera exempel på vad man studerar. Hållbarhet och näringsupptag, genetiska markörer och tidig skjutkraft i vete, projekt som görs i samarbete med SLU. Hon nämner även ett pågående projekt där man studerar hur bakningskvaliteten i vårvete påverkas av klimat och miljö.

– Vi har flera projekt på gång som omfattar rötter, men vi har inga resultat ännu. Än så länge samlar vi bara in fakta och funderar på hur vi kan utnyttja det. Jag tror att det vi lär oss nu om rötter kommer vi ha stor nytta av i framtiden, sammanfattar hon.

Text: Helena Holmkrantz