Benchmarking – att jämföra de egna siffrorna med andras motsvarande siffror – är ett redskap som blivit grundläggande för moderna företag. Lantmännen jämför sin avkastning med andra företags i ett 20-tal affärer. Under vårens seminarier inom Medlem 2030 var benchmarking ett av ämnen och då handlade det framför allt om att jämföra utdelning och resultat med andra kooperativ.

Att mäta sin egen prestation mot andras gör vi hela livet på alla tänkbara områden. Det börjar så fort vi föds med en jämförelse i vikt och längd. Efter hand som vi växer jämförs vi inte bara som individer, utan också som grupp – från svenska skolelevers betyg mot europeiska till jämförelser på statsnivå i form av löneutveckling, arbetslöshetssiffror och tusentals andra parametrar. Att företag jämför sig med andra är därför självklart och det görs på högsta nivå. Det engelska begreppet benchmarking har tagits över i svenskan och det är ett av många redskap ett företag har i sin verktygslåda för att studera vilka strategiska möjligheter som finns inom olika områden.

– Vi använder benchmarking för att sätta rätt förväntningar och hitta rätt nivå på avkastningsmålen inom olika affärer, säger Lantmännens strategichef Patrik Myrelid och förklarar att det ingår i en årscykel, där varje affär jämförs med andra under en längre tid.

Jämförelse över tid

Genom att ta hjälp av en europeisk databas med årsredovisningsmaterial har Lantmännen de senaste tio åren gjort regelbundna uppföljningar för att göra en benchmark gentemot andra med liknande verksamheter.

– Den långa tidshorisonten har stor betydelse, eftersom det ger en bättre förståelse för förändringar över tid. Endast genom att jämföra oss med andra över tid kan vi ha torrt på fötterna när vi säger att vi är ett företag som strävar emot världsklass!

På koncernnivå används ett antal nyckeltal som följs upp varje år: avkastning på eget kapital, soliditet, rörelsemarginal, kassaflöde och avkastning på operativt kapital per affär.

– Vi är mest intresserade av medianvärdet och tar därför bort extremvärden (och inkluderar dessutom alla jämförelsestörande poster) för att få rättvisande siffror, förklarar Patrik.

Målet med jämförelsen på affärsnivå är att få en bättre bild av vilka affärer som har förmåga att leverera avkastning. Det är ett sätt att få en överblick över hela portföljen och vilka krav som kan ställas på olika affärer.

– Benchmarking är en användbar komponent när vi diskuterar portföljstrategin. Den hjälper oss att se hela bilden och potentialen i olika affärer. Dessutom ger det oss en bra överblick över den nordeuropeiska marknaden genom hela vår värdekedja. Det blir ett slags kommandobrygga där vi ser både möjligheter och risker.

De nordiska kooperativen

I seminariet i Medlem 2030 jämfördes de tre stora, nordiska lantbrukskooperativen. De valdes ut eftersom de anses vara de mest jämbördiga aktörerna inom lantbrukshandelsområdet. De har alla sin spridning i norra Europa och de är alla i hög grad medlemsägda. Sedan finns det vissa skillnader mellan kooperativen som gör jämförelsen mer komplex och svårtydd.

– Lantmännen har ett tyngre ben med livsmedel jämfört med de andra två. Danish Agro skiljer ut sig genom att ha mycket lite förädling och produktion av livsmedel och DLG å sin sida har en större ”granngårdsverksamhet” med bygghandel, oljedistribution och liknande. Men generellt är vi verksamma i samma sfär och utgår från lantbruksföretagen.

Vad visar då jämförelsen mellan de tre stora? 

Lantmännen har minst omsättning av de tre kooperativen, men högre resultat än systerkooperativen. Jämfört med Danish Agro och DLG har Lantmännen högre och jämnare kassaflöde, högre soliditet och betydligt fler medarbetare, vilket framför allt beror på den personaltunga bageriverksamheten.

– Man kan väl konstatera att vi har betydligt större ekonomisk motor under huven. Samtidigt beror resultatet på vilken strategi man har på sikt. Danskarna har av tradition väsentligt lägre soliditet än vad vi har. De resonerar som så att det ökar chansen till högre avkastning. Men vi menar att en hög soliditet är oerhört bra att ha i en föränderlig värld, där oväntade händelser, som extrem torka och pandemier, påverkar verksamheten. Vi vet att de oväntade händelserna i omvärlden har fått danskarna att tänka om och de vill nå högre soliditetssiffror i framtiden.

Tittar på man på utdelning till medlemmarna leder Lantmännen otvivelaktigt ligan.

– Vi spelar i en egen division när det gäller utdelning till medlemmarna, kommenterar Patrik och konstaterar att utdelningen är intressant som mätetal ur just medlemsperspektiv:

– Det är lättare att förstå vad vi avkastar när man jämför Lantmännens utdelning med relevanta branschaktörers.

Nationell jämförelse

Lantmännens utdelning kan också jämföras på nationell nivå. Det är inte helt lätt att göra en rättvisande jämförelse med andra svenska lantbruks- och skogsbrukskooperativ. Verksamheterna skiljer sig mycket åt. Men en del slutsatser går ändå att dra:

– Man kan exempelvis titta på utdelning över åren. Vi har en förhållandevis jämn utdelningsnivå, vilket ju också är vår strategi.  Södra är däremot rätt speciellt i sin fluktuation, med hög utdelning vissa år och lägre andra år. 

Gårdsnivå

Inom ramen för Medlem 2030 fokuserar man bland annat på hur man skulle kunna ta fram siffror som visar hur Lantmännen gör ekonomisk nytta på medlemmarnas gårdar. Än så länge pågår arbetet med att hitta relevanta mätetal. Men med en enkel beräkning – och, får det erkännas, en kraftig förenkling – går det att ta fram siffror som visar att Lantmännen genom sin utdelning bidrar med ungefär en tioöring per kilo vete och en tioöring per liter mjölk.

Patrik summerar att alla dessa jämförelser, på olika nivåer, tillsammans visar på ett välmående företag, vilket avspeglar sig i en stabil utdelning till medlemmarna.

– Vår strategi har verkligen satts på prov under de senaste åren. Man kan väl säga att portföljen utsatts för test i verkligheten – under torkan kunde livsmedelsverksamheten stötta upp resultatet när lantbruksverksamheten hade problem, under pandemin är det i stället lantbruk, Swecon och energi som fått bidra när livsmedelssidan haft det tufft. Det har varit en lektion för oss, vi har lärt oss mer om hur man kan tänka strategiskt och det kommer att vara bra att ha i kunskapsbanken när det oväntade sker – för det kommer det att göra.

Samtidigt poängterar Patrik att benchmarking aldrig kan avgöra allt. Det är bara en parameter av många i beslutsfattandet.

– Man ska komma ihåg att benchmarking bygger på historik – den säger egentligen inget om framtiden. Men i den sammantagna bedömningen är den bra att ha med sig.

Text: Helena Holmkrantz