Framtidsgården Bjertorp officiellt invigd

På Framtidsgården Bjertorp ska Lantmännen göra praktik av de hållbarhetspotentialer som identifierats i rapporten Framtidens Jordbruk. Den digitala invigningen modererades av Lovisa Madås som ledde över 300 webbtittare genom ett digert program bestående av samtal med Lantmännenmedarbetare, på plats i solen på gården, såväl som gästföreläsare inbjudna via länk.

Elisabeth Ringdahl, divisionschef Lantmännen Lantbruk, invigningstalade och betonade vikten av Framtidsgården för att nå ett mer klimateffektivt jordbruk. Lantmännen har en unik position för att kunna påverka primärproduktionen och livsmedelsproduktionen i stort men att det handlar om att våga – för alla i värdekedjan.

– Vi måste ha modet att satsa, därför vill vi på Bjertorp visa att vi redan idag kan ta stora kliv. Bjertorp ska vara en arena för att samverka för en mer hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi jobbar produktivt och lönsamt inom primärproduktion och ser till att våra lantbrukare får betalt för sin klimatnytta.

Framtidens jordbruk i praktiken

Lantmännens hållbarhetschef, Claes Johansson, samt teknik- och digitalutvecklare, Johan Wågstam, berättade vidare om vad man vill uppnå med Framtidsgården Bjertorp och de åtgärder man genomför, bland annat precisionsodling och kolinlagring.

– Vi vill uppnå den praktiska dimensionen. I rapporten Framtidens Jordbruk har vi teoretiskt visat vilka potentialer som finns, vi vill att Bjertorp ska bli beviset på att framtidens jordbruk är möjligt.

Bjertorp ska kunna visa prov på steg att ta inom jordbruket med god lönsamhet redan idag, tekniken finns tillgänglig. För att implementera spetsteknik brett kommer dock högre matpriser krävas, något som skulle bidra till finansieringen för dessa nödvändiga jordbruksåtgärder.


Johan Wågstam, Teknik- och digital utvecklare på Bjertorp.

Jordhälsa dagens tema

Först ut på temat för dagen - jordhälsa - var Thomas Keller, professor i jordbearbetning på SLU, som via länk höll en presentation om markens olika funktioner, där produktion av mat beskrevs som en primärfunktion. Keller hjälpte tittarna att definiera vad god jordhälsa egentligen är.

– Jordhälsa är ett paraplybegrepp som beskriver hur väl marken uppfyller sina funktioner. Därmed är god jordhälsa i det här fallet beroende på vad vi vill odla. Men generellt handlar det att ha en god markstruktur, mycket kol, tillräckligt med näring och ett rikt markliv.

Keller förklarade vidare för tittarna att vi i Sverige överlag har en god jordhälsa men att det finns förbättringspotential vad gäller markpackning och att det globalt handlar om att variera växtföljderna mer.

Pilotgård för svensk kolinlagring

Bjertorp är också en av pilotgårdarna för Svensk Kolinlagring, ett projekt som drivs av den idéburna organisationen Miljömatematik. Jessica Johansson på Miljömatematik berättade om vikten av kolinlagring, med Bjertorp som exempel, och förklarade för tittarna hur kolinlagring går till och att grundpremissen är att hålla marken grön under så stor del av året som möjligt. För Bjertorp, där detta testas på cirka 20 hektar, handlar det inledningsvis om att genom kombinationer av mellangrödor ihop med minskad jordbearbetning binda mer kol i marken.

Per Frankelius, docent på Linköpings universitet, talade vidare om jordbrukets utveckling i stort för att landa i de utmaningar som jordbruket står inför där markpackningen är ett konkret sådant, vilket kopplade an till temat för dagen. Frankelius beskrev ”jordbrukets femte era” där teknologiska och vetenskapliga framsteg möjliggör lösningar på problemen, såsom markfuktsensorer, fältrobotar, AI och DNA-teknik.

Daniel Andersson, från Lantmännen Maskin, var på plats på Bjertorp för en demo av Fendt-traktorn, som gör det möjligt för lantbrukarna att anpassa däcktryck för att dels ändra köregenskaper för maskinen men också minska markpackningen på ett sätt som gynnar jordhälsan.

Verktyg för att mäta klimatpåverkan

Därefter följde en presentation av Johan Martinsson, affärsutvecklare på Dataväxt, som talade om ”Klimatkalkylen”, ett nytt verktyg för att på gårds- och grödnivå mäta klimatpåverkan.

– Det är viktigt att veta vart man står nu så att man kan hitta rätt åtgärder och mätvärden så att man kan förbättra sig. Storheten i Klimatkalkylen är att den data man använder i växtodlingssystemet går att återanvända. Det vi adderar sedan är typ av bränsle, förbrukning av bränsle samt elförbrukning. Därefter kan vi räkna ut vårt co2-avtryck.

I demonstrationsfilmen av verktyget visade Johan Martinsson hur man kunde simulera hur olika typer av åtgärder påverkade klimatavtrycket, för att sedan hitta den mest klimateffektiva skörden.

Invigningen avslutades med tittarfrågor och panelsamtal om Bjertorps roll i framtidens jordbruk. Elisabeth Ringdahl sammanfattade avslutningvis:

– Om tio år är Bjertorp verkligen den plats som driver vidare värdekedjan genom att vara en gård där vi vågar testa och att vi tar oss från teori till praktik och kan föra samman tekniska system med biologiska.