I Sverige behöver självförsörjningen av livsmedel öka och produktionen av det vi konsumerar måste i större utsträckning ske inom landet. Dessutom behöver vi ta tillvara på mer av de grödor som odlas. Projektet ”Förbättring av rapskakans kvalitet för högvärdiga foder och livsmedelsändamål” har tagit fasta på det.
Det är ett samarbete mellan Lantmännen, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Lunds Universitet och Gunnarshögs gård AB, och går ut på att utveckla nya rapssorter. På så sätt ska rapsproteinets användningsområden och rapsens värde öka. Rapsproteinet har en mycket bra kvalitet, som liknar sojaproteinet, men det finns giftiga och beska antinutrienter kvar i den frökaka som står som restprodukt efter oljeutvinningen. Detta leder till en minskad användbarhet för den annars proteinhaltiga kakan och är det som huvudsakligen hindrar oss från att exempelvis göra en rapsfärs likt den sojafärs som finns i butiker idag.
– Det här är en möjlighet att öka lönsamheten i rapsodlingen. Den proteinrika frökakan och rapsoljan kommer att utgöra två huvudprodukter. I och med att vi gör rapsproteinerna tillgängliga för livsmedelsproduktion och djurfodret får högre kvalitet, kommer lantbrukarna att kunna få mer betalt för frökakan, säger Li-Hua Zhu, professor i växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet och projektledare för projektet.
Växtförädling centralt i projektet
Befintligt förädlingsmaterial från Lantmännens växtförädlingsavdelning i Svalöv samt kemiskt inducerade variationer av de oönskade ämnena kommer användas. Lantmännen utför också vissa kemiska analyser och forskarna vid Lunds Universitet analyserar proteinkvaliteten.
Elisabeth Gunnarsson, rapsförädlare på Lantmännen.
– Vi kommer att undersöka tre ämnen som har betydelse för rapsproteinets smak och näringsvärde. Vi vill bli av med de dåliga egenskaperna men samtidigt behålla de goda, säger Elisabeth Gunnarsson, rapsförädlare på Lantmännen.
Projektet kommer att ta fram nya biomarkörer för att påskynda förädlingsprocessen. Gener med en önskad funktion, redan bekräftat hos andra växtslag, ska identifieras och därefter utvärderas med hjälp av CRISPR, ett verktyg som kan användas för att klippa i arvsmassan.
– Vi börjar välja ut kandidatgener som har visat sig påverka halterna av antinutrienter i andra växtslag, och bekräftar att generna har den funktion vi tror. Som det ser ut nu är CRISPR det snabbaste och mest precisa verktyget för att göra det, säger Li-Hua Zhu.
Gener med önskade egenskaper korsas sedan med etablerade och bra rapssorter för att egenskaperna ska överföras. Proteinet i de förbättrade rapslinjerna jämförs sedan med protein i befintliga rapssorter. Målet är att skapa en bas för nya innovativa, vegetariska proteinprodukter. En ökad befolkning som konsumerar mer växtbaserade protein och en ökad önskan att byta ut soja i djurfoder gör att en framgång skulle vara oerhört värdefull för både människor och djur.