Så räknar vi

Beräkningsprinciper

Sedan programmets start har vi på Lantmännen arbetat utifrån ett antal principer. Dels för att göra programmet mer förståeligt, dels för att skapa verkliga nyttor i form av klimatreduktion och att säkerställa att vi inte lovar mer än vi kan hålla. Nedan följer en beskrivning av dessa principer.

Kriterierna i programmet uppdateras löpande

Målet med Klimat & Natur är att ställa om till ett mer hållbart och produktivt jordbruk med sikte på klimatneutralitet till 2050, allt enligt Parisavtalets klimatmål. Enligt Parisavtalet behöver vi halvera utsläppen vart tionde år fram till 2050, för att inte överskrida en global uppvärmning om 1,5-grader. Detta skapar en tydlig väg framåt och betyder att vi kontinuerligt behöver addera nya kriterier till programmet för att följa halveringstakten av utsläppen och minska klimatpåverkan från odlingen. Förutom det leder ny forskning till nya innovativa lösningar för lantbruket, både vad gäller klimatomställningen men även ökad biodiversitet, minskad övergödning och minskat behov av växtskydd exempelvis. Forskning och innovation är en viktig del för att kunna vidareutveckla åtgärderna inom programmet.

Vårt referensår utgår från Klimat & Naturs startår 2015

Programmet startade år 2015. När vi kommunicerar effekten av Klimat & Natur mot breda konsumentgrupperhänvisar vi alltid till klimatreduktionen i relation till programmets startpunkt, vilken är den konventionella spannmålsodlingen i Sverige 2015. Vi har valt det referensåret för att förtydliga programmets utveckling och framsteg under åren. Eftersom konventionell odling i Sverige utvecklas år för år så skulle en jämförelse mot konventionell odling resultera i olika resultat olika år och därmed göra det svårare att över tid följa utvecklingen av programmet.

När vi kommunicerar klimatavtryck för Klimat & Natur, utryckt i kg CO₂e per ton spannmål, till kunder eller intressenter är det viktigt att uppge den klimatreduktion som faktiskt skapats just det skördeåret. Det innebär att vi då jämför Klimat & Natur mot konventionell odling för samma skördeår.

Produktivitetens roll i Framtidens Jordbruk

En grundläggande förutsättning för att nå Framtidens Jordbruk är ökad produktivitet. Detta eftersom befolkningen växer globalt och matproduktionen måste räcka till fler framgent. Produktiviteten påverkar även klimatpåverkan per producerat ton spannmål. Ökad effektivitet och produktivitet innebär att man på samma areal kan producera mer spannmålsvolym med samma eller lägre mängd insatsvaror, vilket sänker spannmålets klimatpåverkan i generella termer. Det är alltså nödvändigt att reducera klimatpåverkan med åtgärder på gård, utan att påverka produktiviteten.

Vi kontrakterar lantbrukare per hektar

Inom Klimat & Natur sluter Lantmännen kontrakt med lantbrukare som odlar enligt programmet. Lantbrukaren förbinder sig att odla en viss mängd hektar enligt programmet och ersätts också per hektar odlat enligt Klimat & Naturs åtgärder. Kontraktering per hektar innebär att lantbrukaren får en stabil ersättning för merkostnader associerade med odling enligt programmet, oavsett skördeutfall. Detta sänker barriären för den individuella lantbrukaren att gå med i programmet och leder till att fler lantbrukare ges möjlighet att ställa om.

Kontrakterade lantbrukare erhåller en extra utbetalning baserat på antalet hektar som odlats enligt Klimat & Natur. Utbetalningen är alltså separerad från ersättningen som lantbrukaren erhåller för själva spannmålsvolymen (normalt räknad i pris per ton). 

Vi hanterar spannmålen enligt massbalansprincip

När lantbrukaren levererat spannmål odlat enligt Klimat & Natur blandas spannmålen med annan, konventionellt odlad spannmål vid spannmålsmottagningen. Detta eftersom kriterierna i programmet inte påverkar spannmålens kvalitet eller sensoriska egenskaper, d.v.s. du upplever ingen skillnad kvalitets- eller näringsmässigt på spannmålen som odlats inom och utanför programmet.

Spannmålen hanteras alltså enligt massbalansprincipen, vilket innebär att den ej särhålls igenom kedjan från silo till slutprodukt. Spårbarhet genom hela kedjan skulle öka kostnaden väsentligt eftersom man skulle behöva investera i ny silostruktur och/eller behöva transportera spannmål längre sträckor. Den ökade kostnaden som detta skulle innebär skulle behöva tas ut mot konsument, och därmed minska konsumentefterfrågan av Klimat & Natur, vilket i sin tur skulle minska omställningstakten av svenskt lantbruk. Lantmännen balanserar dock hur mycket som odlats enligt programmet, och säkerställer att vi inte säljer mer än den odlade volymen det skördeåret. Hanteringen av massbalansen granskas och revideras av tredje part. Om du som konsument köper en produkt ansluten till Klimat & Natur så kan du känna dig säker att den volymen spannmål som krävts för att producera produkten har odlats enligt programmet och klimatnyttan har skapat.

Vi räknar på snittskördar

När Lantmännen säljer Klimat & Natur till sina kunder så gör vi det i volym spannmål eller processad råvara (t.ex. mjöl). Vi konverterar hektar till ton genom att använda oss av en snittskörd för de regioner där Klimat & Natur odlas, baserat på data från Jordbruksverket och Statistiska Centralbyrån, SCB. Snittskörden baseras på de sju senaste skördarna (minus den högsta och lägsta skörden under det intervallet) och är ett medelvärde av de fem återstående skördarna. Vi använder ett medelvärde av fem skördar då det kan variera stort mellan olika skördeår, vilket påverkar klimatnytta per ton spannmål trots att exakt samma åtgärder och arbete utförts på gården.

Medelvärden beror på område och tid

I klimatberäkningarna för Klimat & Natur används idag schabloner och medelvärden, likt snittskörden. Dessa medelvärden varierar baserat på vilket område eller tidsperiod man väljer att titta på. Tar man snittskörden som ett exempel så beror den mycket på vilket område i Sverige man odlar i. Till exempel är skördarna i södra Sverige oftast högre än i andra delar av landet. På grund av detta följer vi hur Klimat & Natur presterar lokalt men även hur programmet presterar i snitt för hela riket. Snittskörden påverkas även mycket av vilka år man väljer ut eftersom skördenivåerna varierar på grund av väder och klimat.

Fokus på reduktion av utsläpp, inte kompensation

Klimat & Natur innehåller klimatreducerande åtgärder och inga klimatkompenserande åtgärder. Det innebär att vi till exempel byter ut fossila bränslen på gård till fossilfria och på så sätt minskar gårdens klimatpåverkan. De utsläppsreducerande åtgärder som vi genomför inom Klimat & Natur sker alltid inom värdekedjan för spannmålsodling.

Vi har valt att först och främst fokusera på utfasningen av fossil energi framför till exempel inbindning av kol i åkermarken. Inbindning av kol är också ett viktigt verktyg, men inbindningen av kol är dels svårare att beräkna och dels problematisk att fastslå varaktig effekt för (dvs säkerställa att kolet inte vid någon senare tidpunkt släpps ut i atmosfären igen). Därför har vi börjat med att inkludera reduktioner som vi är säkra på uppstår. Kolinlagring är dock ett område som utvecklas och där Lantmännen är med och bidrar med ytterligare forskning.

Klimatberäkningar

I klimatberäkningarna för Klimat & Natur tar man i beaktning alla moment på åkern som påverkar klimatet. För att förstå hur de olika aktiviteterna påverkar klimatet så har Lantmännen samlat data för klimatpåverkan från tillverkning av alla insatsvaror till odlingen.

För att definiera de olika aktiviteterna som sker på gård, till exempel hur mycket gödsel som används eller hur mycket bränsle som går åt när man plöjer, tar vi in data från en mängd olika aktörer. Detta för att beskriva en genomsnittlig svensk odling av vete, råg, havre eller korn. Till exempel, hur mycket bränsle använder en genomsnittlig svensk veteodling per hektar? Hur mycket gödsel?

Förutom att beskriva de aktiviteter och insatsvaror som leder till utsläpp, tar vi även i beaktning utsläpp som sker på grund av markanvändningen. Dessa utsläpp bygger på standardmodeller från IPCC (FN:s klimatorgan). Vi tar dock endast utsläpp från markanvändning i beaktning och inte ökat kolförråd i mark, vilket sker naturligt när grödor växer. Detta eftersom det inte funnits standardiserade beräkningsmetoder för upptagen av koldioxid samt att vi i Klimat & Natur inte har haft fokus på kriterier som främjar upptag, utan snarare på de som reducerar klimatpåverkan från insatsvaror och aktiviteter på gård. Framöver har vi som avsikt att inkludera koldioxidupptag i kriterier och i beräkningarna.

Detta sätt att beräkna ger oss en god uppskattning för hur en medelodling av spannmål sett ut i Sverige, alltså det konventionella sättet att odla. För att sedan få resultat för Klimat & Natur applicerar vi de kriterier som Klimat & Natur har i samma beräkningsmodell och jämför Klimat & Natur mot den konventionella odlingen.

Effekten med och utan fossilfri gödsel

Klimat & Natur har för skörd 2023 uppdaterats med ett nytt kriterium, fossilfri mineralgödsel. Den fossilfria mineralgödseln är ett banbrytande kriterium eftersom det bidrar till en väsentlig klimatreduktion i odlingen. Eftersom det är tidigt i utvecklingen av fossilfri mineralgödsel är även merkostnaden hög vilket lett till att vi på Lantmännen för en tid kommer erbjuda Klimat & Natur både, med och utan fossilfri gödsel. Detta för att kunna möjliggöra en hållbar omställning till så många som möjligt.

Resultaten från beräkningarna visar att Klimat & Natur med fossilfri gödsel har idag upp till 45% lägre utsläpp jämfört med svensk medelodling 2015. Klimat & natur utan fossilfri gödsel har idag upp till 30% lägre utsläpp jämfört med svensk medelodling 2015.

Avgränsningar och källor

För beräkningar av odlingsprogrammet Klimat & Natur har Lantmännen valt att fokusera på odlingen av råvaran, dvs. beräkningarna inkluderar samtliga aktiviteter från och med produktion av insatsvaror, till gård, fram till torkning av spannmålen. Aktiviteter efter torkning av spannmålen, såsom transporter till butik, är inte med i våra klimatsiffror.

Vad gäller fossilfri värdekedja har man implementerat samma beräkningar men då utökat inkluderingen med aktiviteter hela vägen fram till att ett paket vetemjöl är producerat i fabriken.

Källor som formar vår beräkningsgrund

Snittskörd – Jordbruksverket och SCB
Kalk – Jordbruksverket och National Inventory Report to UNFCCC
Tillverkning av gödsel – Yara
Andel mulljord i Sverige - National Inventory Report to UNFCCC  / SMED (2021)
Mullhalt i övrig jord - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning
Grundutlakning - Konstant för nationella beräkningar, hämtat från Agrosfär. Agrosfär hämtar i sin tur från SLU, Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen, Bilaga 1&2.
Jordart - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning
Mängd utsäde - Odla
Andel BAT-gödsel som används i Sverige - Uppskattning görs i samråd med en av våra gödselleverantörer, Lantmännens odlingsrådgivning samt data från Lantmännens egen gödsel-försäljning.
Gödselgiva - Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning
Fosfor och kalium - Odla
Växtskydd – RISE
Bränsleförbrukning – RISE
Vattenhalt och torkning - Lantmännens torkavtal
Bärgning av halm - National Inventory Report to UNFCCC
Plöjning - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning

Fördjupning

För den som vill fördjupa sig i klimatberäkningarna för odlingsprogrammet Klimat & Naur finns beräkningsprinciperna beskrivna i detalj via denna länk. Beräkningarna görs i enlighet med Agrosfärs beräkningsmodell och beskrivs i denna rapport.