Ökad inhemsk produktion för ett stärkt livsmedelsystem

Rysslands invasion av Ukraina skapar en humanitär katastrof med konsekvenser för miljontals människor. Kriget leder också till långtgående effekter på Sveriges och världens livsmedelsystem, något vi på Lantmännen arbetar aktivt med att analysera, planera och agera inför.

Globalt perspektiv

När kriget utbröt i februari var det vid en mycket kritisk tidpunkt och på en mycket kritisk plats. Ukraina, som brukar kallas Europas kornbod, stod just inför årets vårbruk. Lantbrukarna i Ukraina odlar i vanliga fall stora volymer vete, majs, solros och raps, och årets uteblivna vårbruk kommer att få enorma effekter på tillgången på och handeln med dessa varor framöver. Livsmedel kommer att bli dyrare världen över. Länder där importberoendet är som störst ligger i Mellanöstern och Afrika, där många människor redan lever på låg inkomst, och de fattigaste i världen kommer att drabbas hårdast. Effekterna av matbrist i länder som redan har fattiga befolkningar kan i värsta fall bli omfattande och leda till social oro och flyktingströmmar.

Europa

Europa är beroende av importerad energi. Ryssland och Ukraina har försörjt Europa med 20–40 % av den naturgas, kolkraft och drivmedel som används. Inom jordbruket är produktionen av gödselmedel i Europa beroende av naturgas från Ryssland. Redan innan den ryska invasionen ökade priserna på insatsvaror till jordbruket allt mer. Vi ser nu att råvarupriser har fördubblats sedan förra året. Det kommer att ge efterverkningar i hela kedjan. Inom Europa och i hela världen kommer vi att se högre livsmedelspriser under en lång tid framåt. Europa och Sverige kommer att behöva satsa mer på jordbruket, och skapa en jordbrukspolitik som tar hänsyn till ett förändrat läge och skapar förutsättningar för långsiktiga investeringar och ökad produktion.

EU:s jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP), där ett nytt legalt ramverk har försenats, måste nu även ta hänsyn till det förändrade läget och säkerställa rätt förutsättningar för en ökad produktion samtidigt som miljö- och klimathänsyn vägs in. Det bör bli ett ökat fokus på att skapa mer lokala värdekedjor och göra produktionen mer robust och mindre beroende av globala värdekedjor.

Sverige

Konsekvenserna för Sverige av den pågående krisen är svåra att överblicka och beror på utvecklingen framöver, men det vi vet redan idag är att tillgången på gödsel inför höstsådden 2022 och vårsådden 2023 kommer att påverkas, vilket i sin tur påverkar skörden 2023 och vad som står på matbordet under 2024. Det gödsel som ska spridas i höst måste produceras nu. Lantmännens samarbetspartner Yara har redan nu tvingats stänga produktionen periodvis på grund av ökande gaspriser som ger ohållbara produktionskostnader. De ökade produktionskostnaderna kommer successivt att slå igenom på priset på livsmedel i butikshyllan framöver. I Sverige kommer maten att bli dyrare och många företag, inte minst inom lantbruket, har redan och kommer att möta utmaningar vad gäller brist och högre priser på insatsvaror.

Lantmännen arbetar för Framtidens Jordbruk

Utvecklingen framåt är svår att överblicka, vi vet i skrivande stund inte hur länge Rysslands krig i Ukraina kommer att pågå, när värdekedjor kan börja byggas upp igen, eller hur Rysslands ställning i världen kommer att se ut framåt. Men mycket troligt är att råvarupriser fortsatt kommer att vara höga, och att behovet av att utveckla mer robusta värdekedjor med lokal förankring kvarstår på längre sikt. Vi behöver arbeta för att fortsatt göra oss ännu mindre beroende av importerad energi, även inom transportsektorn.

Lantmännen agerar långsiktigt för ett lönsamt och hållbart jordbruk, och i det växande krisläget har vi en stark grund att bygga på. Ett exempel är våra satsningar inom växtförädling, animalieforskning, digitalisering, Tillväxtbolaget, livsmedelsexport och innovation.

För oss på Lantmännen handlar det om att stärka den utveckling som redan är på gång. Vi kommer att satsa mer på klimateffektiva alternativ som biodrivmedel och grön gödsel. Vi utvecklar gröna proteiner och det odlas alltmer baljväxter, med naturligt lägre behov av växtnäring, i växtföljden. Vi ser att värdekedjorna i framtiden blir mer lokala, mer robusta, och mer kontrollerbara. Investeringarna jordbruket i Sverige och Norden måste öka. Satsningar på forskning och rätt skattemässiga och regulatoriska förutsättningar behövs. Förändringar måste ske i hela värdekedjan för att stärka en robust livsmedelssektor.

Om vi lyckas vända krisläget till en uppvärdering av den samhällsviktiga sektor som livsmedelsproduktionen utgör och förbättra lönsamheten i jordbruket kan vi gå stärkta ur krisen. Det bygger på att lantbrukare får bättre betalt för sina produkter och att politiken riktas in på att främja jordbruks- och livsmedelsproduktionen, såväl i Sverige som i EU. På sikt kan utvecklingen bidra till en förändrad syn på jordbruk och livsmedelsproduktion. Jordbruksmark kan värderas som den viktiga resurs den utgör. Sektorn kan attrahera talanger och skapa gröna jobb.

De gångna tre decennierna där avståndet mellan primärproduktion och konsumtion idémässigt och politiskt har ökat kan bli en parentes i historien. Vi tror på en ny attityd i samhällsdebatten där man uppmärksammar värdet av en ökad inhemsk produktion. Sällan har Lantmännens arbete känts så meningsfullt.