Växtförädling för hållbarhet och ökad skörd
Annette Olesen är Lantmännens växtförädlingschef, och i hennes gästinlägg får vi veta mer om hur Lantmännens arbete med växtförädling kan bidra till att skapa Framtidens Jordbruk.
Det ställs stora krav på jordbruket framöver, det ska bli klimatneutralt, ha minimal påverkan på miljön och samtidigt ge god avkastning och kvalitet. Med växtförädling kan vi ta fram sorter som möter dessa krav. Det kan vara sorter som ger högre avkastning med mindre insatsvaror. Växter som är mer effektiva i att ta upp näring och som har ökad sjukdomsresistens, till exempel.
Jag har arbetat med växtförädling på Lantmännen sedan 2007, under en mycket spännande fas inom området. Det har skett, och sker nu, oerhört mycket som påverkar hur vi utvecklar nya växtsorter med teknologi och metodutveckling. Det finns nya verktyg att använda i växtförädlingsarbetet, vilka kan göra det snabbare och mer precist. Men trots det arbetar vi med tidskrävande processer som kräver ett långsiktigt perspektiv. Det vi börjar utveckla idag kan finnas tillgängligt på marknaden om tio år eller till och med längre fram än så, eftersom flera cykler av test, renodling, officiell prövning och godkännande och slutgiltig förökning av utsäde måste ske.
Det vi börjar utveckla idag kan finnas tillgängligt på marknaden om tio år, eller till och med längre fram än så.
Vi är 75 personer som jobbar med växtförädling på Lantmännen, med många olika kompetenser och med verksamheter på flera ställen i landet. Vi har växtförädlingsstationer i Svalöv, huvudkontoret för verksamheten, Lännäs i Ångermanland och Emmeloord i Nederländerna. Arbetet är både praktiskt – med fältförsök, observationer och insamling av material, och analytiskt – med statistiska metoder och laboratorieanalyser som graderar sjukdomar och resistens samt mäter avkastning och odlingsvärde för sorterna. Vi använder avancerade metoder för att välja ut de linjer och sorter som är bäst, där selektion på DNA-profiler är en nyare metod.
Arbetet med växtförädling är både praktiskt – med fältförsök, observationer och insamling av material, och analytiskt – med statistiska metoder och laboratorieanalyser.
Vi ser också nya behov och målsättningar i och med grön omställning, anpassning till klimatförändringar och alla de utmaningar som förknippas med ett hållbart jordbruk. Torkan 2018 visade tydligt på vikten av robusta sorter som ger stabila resultat och fungerar i ett hållbart och lönsamt jordbruk. Sorter som effektivt tar upp näringsämnen från jorden, har starka strån, är vintertåliga och som har resistens mot sjukdomar är andra exempel på utmaningar vi arbetar för att lösa.
Kvalitetsfrågor är också viktiga. Vi arbetar för att möta höga förväntningar från livsmedelsindustrin och konsumenter, där kvalitet och nya egenskaper för produktutveckling efterfrågas. Gröna proteiner är till exempel ett område som blir allt viktigare för industrin och som gör att nya sorter kan behövas. Ett aktuellt exempel är växtförädling av ärtor och åkerbönor, bland annat för foderproduktion med hög proteinhalt, men också för att skapa ingredienser till gröna proteiner i mat. Målet är att få fram mer odlingssäkra ärtor och åkerbönor som är anpassade till framtidens klimat och som har den kvalitet som industrin och konsument efterfrågar. På det här området har vi viktiga samarbeten inom SLU Grogrund, ett centrum för växtförädling, och med flera andra företag. Ett annat exempel är havresorten Active, som har ett högre innehåll av betaglukaner – sju procent jämfört med etablerade sorter som har omkring fyra procent. En hög halt betaglukaner ger hälsofördelar eftersom ämnet har en positiv påverkan på kolesterol och kan stabilisera högt blodsocker.
Torkan 2018 visade tydligt på vikten av robusta sorter som ger stabila resultat och fungerar i ett hållbart och lönsamt jordbruk.
Med växtförädling kan vi anpassa sorter till framtidens odlingssystem. Det riktigt stora klivet i kommer när nya klimatsmarta odlingssystem kombineras med sorter förädlade för just detta typ av system. Det kan handla om näringsupptag, sortblandningar eller samodlingar. Alltså att man hittar en kombination av flera åtgärder, tillsammans med anpassade sorterna.
Under 2020 arbetade vi också med ett stort investeringsprojekt som precis godkändes. Baserat på nya metoder – så kallad ”speed breeding” med utökad användning av DNA-profilering, big data och prediktionsmodellering – kommer projektet att kunna lyfta vår växtförädlingsverksamhet till en helt ny nivå vad gäller snabbhet, precision och framsteg.
Arbetet med växtförädling är otroligt inspirerande! I Svalöv arbetar jag tillsammans med mina kollegor för att ta fram konkreta lösningar på stora hållbarhetsutmaningar, samtidigt som vi bidrar till en mer lönsam växtodling. Det är ett spännande arbete och ett mycket viktigt bidrag till att uppnå ett klimatneutralt lantbruk och för att kunna öka livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat. Under min tid på Lantmännen har jag aldrig känt att mitt arbete varit mera viktigt och intressant än nu!