Hur mäter man livsmedels klimatpåverkan i kombination med näringstäthet? Den ekvationen håller forskare inom hållbar nutrition på RISE på att lösa. På sikt kan detta leda till tydligare vägledning för myndigheter, produktutvecklare och konsumenter.

Den största utmaningen är att det inte finns någon gyllene standard för hur vi mäter olika livsmedels och kosters näringstäthet, och hur detta mått vidare kan relateras till exempelvis klimatpåverkan. Det gör att olika metoder ger olika resultat, som i sin tur kommuniceras ut i samhället från industrin, handeln och andra aktörer, säger Elinor Hallström, forskare på RISE, avdelningen för jordbruk och livsmedel.
RISE arbetar med frågan både ur ett metodutvecklingsperspektiv och inom olika forskningsprojekt.

Elinor Hallström 2_780x500.jpgElinor Hallström, RISE

– Vi är angelägna om att dessa frågor hanteras på ett sätt som säkerställer att metoderna är vetenskapligt förankrade och att de bidrar med kunskap som leder till mer hållbara val av livsmedel.

Ett pågående forskningsprojekt handlar om att hitta en metod som kombinerar nutritionsindikatorer och livscykelanalysdata (LCA) för livsmedel. LCA är en standardiserad mätteknik för klimatavtryck, där man tar hänsyn till alla steg i en produkts livscykel.

Projektet utvärderar flera olika beräkningssätt för näringstäthet. Gemensamt för metoderna är att man delar upp näringsämnena i grupperna kvalitativa och diskvalitativa. Kvalitativa näringsämnen ger pluspoäng i ekvationen. Hit räknas till exempel innehåll av fiber, protein och olika mineraler och vitaminer. Diskvalitativa näringsämnen ger minuspoäng och här hittar vi bland annat mättade fettsyror, salt och tillsatt socker.

– Hur vi slutligen väljer den bästa beräkningsmetoden är inte helt fastlagt, vi utvärderar metoderna bland annat baserat på hur väl resultaten stämmer överens med de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Marta Angela Bianchi.

120 av våra vanligaste svenska livsmedelsprodukter är med i metodutvecklingsstudien, varav 13 spannmålsprodukter, både fullkorn och icke-fullkornsvarianter av bröd, frukostflingor och pasta.

Marta Angela Bianchi, RISE

– Vi jämför näringstäthet mellan olika produktgrupper men också inom grupperna. Inom spannmålsgruppen hamnar till exempel fullkornsbröd i toppen som mest näringsrikt.

Näringstätheten kan sedan läggas in i en graf, tillsammans med LCA-värden från RISE klimatdatabas. De livsmedelsprodukter som hamnar i det nedre, högra hörnet har alltså den eftersökta kombinationen av låg klimatpåverkan och hög näringstäthet.

Vad kommer då den sammanlagda forskningen att leda till?

– Vi kan tänka oss att slutsatserna är till nytta i framtagandet av de nya Nordiska näringsrekommendationerna och för underlag till myndigheter och livsmedelsindustri. Det viktigaste av allt är att vi får en helhetsbild, så att resultaten blir rättvisande. Det är därför vi fokuserar mycket på metodutveckling i nuläget. Inom detta område behöver det hända saker ganska snabbt, eftersom frågan är så aktuell och intresset är så stort, avslutar Elinor Hallström.

Text: Karin Janson
Foto: RISE
Illustration: Amanda Berglund