Tarmforskningen befinner sig någonstans mellan identifikation av bakterier och effekter på välmående. Med hjälp av medel från Lantmännens Forskningsstiftelse söks svaren på olika frågeställningar inom området.

Konsumtion av spannmålsfiber är starkt kopplad till hälsa, och en låg konsumtion av fullkorn är globalt den största faktorn för ohälsa i form av hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Men exakt hur fullkorn och fiber påverkar vår hälsa är något som vi och andra söker svaren på. En del vet vi, exempelvis att när kostfiber når tjocktarmen kan de bli ett tillgängligt substrat för gynnsamma tarmbakterier, fiber fungerar då som prebiotika.

...när kostfiber når tjocktarmen kan de bli ett tillgängligt substrat för gynnsamma tarmbakterier, fiber fungerar då som prebiotika.

Vidare vet vi att bakterier i tjocktarmen producerar metaboliter i form av kortkedjiga fettsyror, en sorts postbiotika. Detta är något som en forskargrupp vid Örebro universitet studerat i flera projekt finansierade av vår stiftelse. I ett av projekten har man sett att vetekli kan öka mängden producerad smörsyra i tjocktarmen, något som är förenat med hälsoeffekter. Nyligen avslutades ett projekt där smörsyrans effekt på glukossvar och tarmgenomsläpplighet hos typ 2-diabetiker har studerats. I ett annat projekt studerades hur smörsyra kan påverka tarmgenomsläpplighet och stresstålighet hos friska människor med hjälp av en unik in vivo modell. Vid Östra Finlands universitet drivs ett projekt med målet att studera metaboliter, ämnen som produceras då tarmbakterier fermenterar fiber, i olika organ hos gris efter intag av fullkornsråg och fullkornsvete. Nu väntar vi på att ta del av resultaten från dessa studier i vetenskapliga publikationer. Begreppen pre-, pro- och postbiotika är i allra högsta grad aktuella. Prebiotika är fiber som stimulerar ökad tillväxt av gynnsamma tarmbakterier. Probiotika är bakterier med hälsobefrämjande effekt som intas via maten eller som kosttillskott. Postbiotika, ett nyare begrepp, är fermentationsprodukter eller metaboliter som bildas av bakterier i tjocktarmen, ämnen som i sig själva har en positiv hälsoeffekt. Användningen av dessa begrepp är en hjälp för att förstå det bakteriella maskineriet i våra tarmar bättre.

I framtiden kanske forskningen kan visa vad just du ska äta utifrån din tarmfloras sammansättning...

I framtiden kanske forskningen kan visa vad just du ska äta utifrån din tarmfloras sammansättning och hur just din kropp gynnas eller missgynnas av olika livsmedel. Att förstå kostens betydelse för, och synergi med, tarmbakterierna och dess metaboliters effekt på vår kropp kan underlätta för skräddarsydda lösningar som tilltalar både hälsa och smaklökar. I väntan på mer detaljerade råd kan vi följa de nya nordiska näringsrekommendationerna och äta minst 90 gram fullkorn per dag – den samlade vetenskapen visar i stora drag tydligt vägen.

Text: Lovisa Martin Marais, Lantmännen R&D

Intresserad av vidare läsning?