Skogen lyfts ofta fram som en källa till biomaterial. Men precis som skogen har potential kan även lantbrukets olika strömmar användas för att skapa biomaterial. Exempelvis produceras inom Lantmännen årligen 100 000-150 000 ton vetekli, knappt 9 000 ton gluten och ca 25 000 ton havreskal. Detta är råvaror som i dag blir livsmedel, foder och energi. Men det finns fortfarande ett överskott som skulle kunna användas för exempelvis tillverkning av nya biobaserade material. Lantmännens Forskningsstiftelse finansierar flera projekt där möjligheterna att använda olika komponenter i spannmålskärnan och i kli undersöks. När vete och vetekli fraktioneras går det att utvinna stärkelse och fiber, men också proteinet gluten. Gluten är en intressant råvara som består till mer än 80 procent av en blandning av fett- och syreavvisande protein och därtill vatten och fiber. Råvaran kan användas till att skapa filmer, skum eller geler som kan ersätta fossil råvara.

Forskare på KTH, SLU och RISE har bekräftat att det går att tillverka plast av gluten. Det finns dock några utmaningar kvar innan glutenplast kan tas ut på marknaden.

Forskare på KTH, SLU och RISE har bekräftat att det går att tillverka plast av gluten. De har också sett att glutenplast har bra barriäregenskaper mot fett och syre, vilket är perfekt om man exempelvis vill packa müsli för att få längre hållbarhet. Forskare på KTH har påvisat att det även går att formspruta gluten. Formsprutning är en teknik som används vid tillverkning av plastdetaljer som strömbrytare, väggkontakter och pluggar av olika slag. Det finns dock några utmaningar kvar innan glutenplast kan tas ut på marknaden. Den behöver till exempel bli mindre känslig för fukt. Utmaningar är till för att antas. Vi undersöker nu, tillsammans med KTH, olika möjligheter att ta oss an dessa utmaningar för att gluten ska kunna användas som råvara i framtidens plastapplikationer.

Text: Annelie Moldin, Lantmännen R&D



Intresserad av vidare läsning?