Stiftelsen efterlyste ny kunskap som kan bidra till framtidens mat, med spannmål eller baljväxter som bas. Smaken är en viktig egenskap för att gröna proteiner ska lyckas på marknaden. Ett nystartat projekt handlar om att göra ärtprotein mer välsmakande, en utmaning som forskare vid Chalmers tagit sig an.

Forskning om tarmhälsa och kopplingen till fiberintaget har vår stiftelse bidragit till genom åren.

Forskning om tarmhälsa och kopplingen till fiberintaget är något vår stiftelse bidragit till i olika satsningar genom åren. I år fick två Örebroforskare medel för att fördjupa sig i ämnet. Ett av projekten ska studera olika spannmålsfibers effekter lokalt i tarmen, och i ett annat står vetekli och tarmens barriärfunktion i fokus. Vid Östra Finalnds universitet ska effekten av surdegsjäsning och groddning av spannmål studeras i en tarmmodell. Forskare vid Nofima i Norge ska utveckla en ny analysmetod för en potentiell biomarkör för betaglukan, den kolesterolsänkande kostfibern i havre och korn. En biomarkör möjliggör ett objektivt mått på kostintag, något som är avgörande för att säkrare kunna påvisa samband mellan kost och hälsa.

Inom Lantmännens kvarnar och bioraffinaderier uppkommer sidoströmmar, några med potential vid utveckling av fossilfria material.

Inom Lantmännens kvarnar och bioraffinaderier uppkommer sidoströmmar från framför allt vete och havre, några med potential vid utveckling av fossilfria material. Tre nya projekt vid KTH beviljades inom detta område. Ett av dessa syftar till att vidareutveckla stärkelsebaserat lim för industriellt bruk. I ett annat används stärkelse som råvara för att ta fram återvinningsbar plast. I det tredje är målsättningen att ta fram nya material baserade på proteiner och fibrer från växtriket med funktionella egenskaper som till exempel att absorbera fukt i förpackningar.

Att minska utsläppen av lustgas är en avgörande framtidsfråga för jordbruket.

Att minska utsläppen av lustgas är en avgörande framtidsfråga för jordbruket. I ett nystartat projekt vid SLU ska data för hur lustgasavgång från åkermark påverkas av olika gödslingsstrategier tas fram, åtgärder som skulle kunna minska klimatpåverkan från odlingen. På fodersidan delar stiftelsen för första gången ut medel till ett hästprojekt, där norska och svenska forskare tillsammans ska studera hur foderstaten kan anpassas till mer lokala, hållbara råvaror. I ett annat intressant projekt undersöks möjligheten att använda återvunnen fosfor från aska i djurfoder. Här ska bland annat en riskvärdering göras för att se om det är säkert att använda fosforn. Vi väntar med spänning på resultaten och att den nya kunskapen ska kunna bidra till utvecklingen av framtidens mat, material och jordbruk.

Text: Helena Fredriksson, forskningschef Lantmännens Forskningsstiftelse
Foto: Peter Vahlersvik, ISTOCK