Goda skördar visar potentialen – nu krävs satsningar på mark och lönsamhet

Goda skördar över hela landet

Årets skördeprognoser visar på ett positivt resultat. I södra Sverige sticker framför allt maltkorn ut med extra fin avkastning, medan höstrapsen varit mer varierande. Däremot har vi bättre höstrapsskördar i västra, östra och mellersta Sverige. Desto längre norrut vi rör oss ser vi generellt normala till något över normala skördar, men även här i en positiv riktning. Det var många år sedan vi såg en så jämn och gynnsam skördebild över hela landet.

Höstrågen och höstvetet har levererat mycket fina volymer och tack vare ett fördelaktigt skördeväder har kvaliteten kunnat bibehållas.  Även havren har fått en fin färg, vilket är en viktig kvalitetsaspekt. Det som däremot märks är något lägre proteinhalt i spannmålen, ett resultat av de höga volymerna. Både kvalitet och proteinhalt avgör om spannmålen kan användas som livsmedel för humankonsumtion eller om det istället blir till foder. Den blöta skördesäsongen 2023 såg vi exempelvis en kvalitetssänkning och därmed en mindre mängd kvarnvete.  

I och med ett förändrat klimat har majs blivit ett komplement till vallen.

Grödor som sticker ut 

De riktigt stora vinnarna i år är höstvetet och höstrapsen. Goda skördeförhållanden gör att lantbrukarna redan nu kan påbörja arbetet med att etablera nästa årsgrödor, en viktig förutsättning för ett god skörd 2026. Den för Sverige relativt nya fodergrödan majs fortsätter att öka i areal. Samtidigt har den för lantbrukarna viktiga vallen utvecklats mycket bra och kompletterar majsen väl. Sammantaget är det en balanserad bild där flera grödor visar god potential. 

Skillnader mot tidigare år 

Jämfört med de två senaste åren är skörden 2025 tydligt starkare. Detta tack vare både en ovanligt omfattande och lyckad höstsådd samt en relativt mild vinter gjorde att grödorna fick goda förutsättningar. Vädermässigt har 2025 präglats av en överlag sval vår och en sommar med relativt få dagar över 30 grader. Trots torra förhållanden i många områden och låga grundvattennivåer har vi sett god tillväxt på åkrarna i och med den starka etableringen. 

Åtgärder som dränering, bevattning och kalkning är viktiga för framtiden.

Klimatanpassning och investeringar 

Trots utsikter till en god skörd är lönsamheten på gårdarna pressad framför allt till följd av de låga spannmålspriserna, vilket försvårar långsiktiga investeringar i klimatanpassning och ny teknik. Med erfarenheterna från svagare skördeår som 2018 och 2023 efterfrågas bättre bevattning och dränering, där dränering är det mest akuta behovet. 

Många lantbrukare arbetar nu mer aktivt med markförbättringar, och vi ser en tydlig ökning i försäljningen av kalk. Detta beror dels på en underhållsskuld i många jordar, dels på att precisionsodlingen gör det lättare att identifiera lokala behov. Genom kalkning höjs pH-värdet, vilket i sin tur förbättrar både grödornas växtnäringsutnyttjande och förutsättningarna för framtida skördar. Intresset för precisionsodling och växtförädling fortsätter att växa, men grunderna – dränering, kalkning och markstatus – måste vara på plats för att investeringar i ny teknik ska ge full effekt. 

På Lantmännens Framtidsgård i Svalöv har projektet Bördighetsresan startats upp, som sätter fokus på just markförbättring och produktivitet. Här dokumenteras arbetet med bland annat kalkning, dränering och minskad markpackning, och insatserna ingår i en långsiktig plan. Det är investeringar som kan kännas tunga på kort sikt, men som är avgörande för markens produktivitet och lönsamheten på lång sikt. Effekterna väntas synas först om några år, men redan nu används projektet för att inspirera lantbrukare att stärka bördigheten och därmed säkra högre och jämnare skördar över tid. Efterhand kan den som vill följa resan och kanske till och med planera utifrån sina förhållanden mot ökad bördighet på sina egna fält. 

Nu blickar vi framåt 

Nu hoppas vi på en stabil höstsådd som ger en god avkastning 2026, men osäkerheten kring odlingsförutsättningarna är större än tidigare år. Trots en god skörd är det viktigt att konstatera att många lantbrukare har en pressad ekonomi. Insatsvarorna är dyra och lönsamheten svag vilket gör det svårt för många att gör de investeringar som krävs över tid.  

Svenskt jordbruk har god potential. En högre avkastning och ett lägre klimatavtryck kan uppnås men för att göra det behöver investeringar i markförbättring och klimatanpassning prioriteras.