Lantmännens skördeprognos 2026: 5 miljoner ton spannmål
– Årets prognos visar ett tydligt svagare skördeläge. Vintern har slagit hårt mot framför allt höstvetet, och lantbruket möter samtidigt höga kostnader och låga spannmålspriser. För många lantbrukare blir det en trippelsmäll: lägre volymer, pressade spannmålspriser och höga produktionskostnader, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen.
Bedömningen bygger på flera datakällor och visar stora skillnader mellan regioner och grödor.
Höstgrödorna såg lovande ut inför vintern. Men förutsättningarna försämrades och stora arealer skadades av väderförhållanden, särskilt i Västsverige och Mälardalen. I övriga landet klarade sig höstgrödorna bättre, men delar av Skåne och Gotland har i stället påverkats av torka under försommaren. Det är framför allt höstvetet som ser svagt ut.
Vårgrödorna har haft bättre förutsättningar och har potential till god avkastning om vädret blir gynnsamt fram till skörd. Skillnaden mellan höst- och vårgrödor är dock viktig då höstsådda grödor normalt ger högre avkastning än vårsådda grödor. När höstgrödor skadas kan bortfallet därför inte fullt ut ersättas med vårsådd. Sammantaget väntas skörden bli lägre än normalt.
En betydande del av säsongen återstår, och det slutliga utfallet påverkas som alltid av vädret fram till och under skörden. Regelbunden nederbörd och måttliga temperaturer fram till slutet av juli skulle gynna grödorna. Därefter behövs torrt väder när skörden ska bärgas.
Flera omvärldsfaktorer pressar lantbrukarna
Samtidigt utmanas lantbrukarnas kalkyler av flera omvärldsfaktorer. Gödsel, drivmedel och andra insatsvaror påverkas av energipriser och det osäkra omvärldsläget. Utvecklingen av spannmålspriserna har inte kompenserat för de ökade kostnaderna, och Lantmännens beräkningar visar därför att växtodlarnas lönsamhet generellt är betydligt svagare än förra året. Det riskerar att påverka lantbrukarnas framtidstro och möjligheter att investera i ökad och mer robust produktion.
Lantbrukarna ska inom kort fatta beslut om höstsådden inför 2027. Om den svaga kalkylen leder till minskad höstsådd kan nästa års skörd påverkas negativt.
– För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap behöver vi öka den inhemska produktionen. Det kräver lönsamhet och investeringar i hela livsmedelskedjan, från lantbruket till livsmedelsindustrin. Beredskapslager är viktiga, men den långsiktiga tryggheten byggs genom att vi kan producera och förädla mer mat i Sverige, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef för Lantmännen.
Fakta och mer information
Prognos: Lantmännens prognos för 2026 är 5,0 miljoner ton spannmål, cirka 20 procent lägre än Jordbruksverkets slutliga skördeutfall på 6,4 miljoner ton för 2025. Det är även under tioårssnittet om cirka 5,5 miljoner ton.
Vad prognosen omfattar: Prognosen avser skördens volym. Kvaliteten kan bedömas först när skörden börjar bärgas.
Syfte med prognosen: Lantmännen tar fram en årlig skördeprognos för att ge en tidig, samlad bild av årets spannmålsvolymer och kunna planera varuflöden, mottagningskapacitet och prioriteringar under skördeperioden. Prognosen kommuniceras också externt för att öka förståelsen för skördens betydelse för livsmedelsproduktionen, lantbrukarnas ekonomi samt de möjligheter och utmaningar som präglar lantbruket i stort.
Tioårssnitt: Genomsnittet beräknas utifrån de senaste tio årens skördar, där det högsta och lägsta värdet tas bort. För perioden 2016–2025 är tioårssnittet cirka 5,5 miljoner ton.
Ärter och åkerbönor: Odlingen av ärter och åkerbönor ökar. Grödorna kräver mindre gödsel än spannmål och kan därför vara mer attraktiva i det nuvarande kostnadsläget.
Beredskap: Sverige bedöms fortfarande producera mer spannmål än vad som används i landet. Om lönsamheten i växtodlingen fortsätter att pressas riskerar investeringar och framtida odling att minska. Det kan på sikt leda till lägre produktion och försvåra ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.
Beräkningen bakom Lantmännens skördeprognos: Skördeprognosen baseras på en avkastningsberäkning som bygger på väderdata, bland annat nederbörd och temperatur, samt länsvisa arealuppgifter som lantbrukarna har lämnat till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastningen under liknande år, vägs in. Trots att beräkningarna bygger på flera verifierade datakällor finns det alltid en osäkerhet, och det är viktigt att ha i åtanke att skördeprognosen är just en prognos.
Årets prognos är dessutom särskilt svår att bedöma på grund av den omfattande utvintringen. Vädret under den resterande delen av sommaren och under skörden påverkar också både den faktiska volymen och kvaliteten. Hur årets skörd blir vet vi säkert först när lantbrukarna har bärgat sin skörd och resultatet har sammanställts.
För mer information, kontakta gärna:
Niclas Karnhill, Press- och PR-chef
Tel: 070 870 00 60
E-post: niclas.karnhill@lantmannen.com
Lantmännens presstjänst
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com
