Lantmännen har nyligen tillskjutit 300 miljoner kronor till Lantmännens forskningsstiftelse. En stor satsning på behovsdriven lantbruks- och livsmedelsforskning. Bakom beslutet finns en övertygelse som Jan-Erik Hansson, styrelseordförande för Lantmännen och aktiv bonde med 1 200 mjölkkor i Hälsingland, uttrycker enkelt och rakt: näringen behöver forskning och innovation för att överleva.
Jan-Erik Hansson tillhör den typ av lantbrukare som inte nöjer sig med att göra som man alltid gjort, utan som hela tiden eftersträvar att finjustera och skruva på arbetssätten. På Vallens Gård i Färila, Hälsingland, är innovation en affärsstrategi.
– Ligger man i framkant med utveckling och innovation så kommer det också att gå bra ekonomiskt, konstaterar Jan-Erik. Det är en inställning som även färgar hans syn på stiftelsens uppdrag.
Lantmännens Forskningsstiftelse bildades för fyrtio år sedan, för att fylla ett tomrum.
– Vi såg att det fattades både medel och initiativ för forskning och innovation inom vår näring. Vi känner att vi har ett ansvar, plus att vi har möjligheten att bidra. Det som skiljer stiftelsen från andra forskningsfinansiärer är just närheten till lantbruket. Vi står med stövlarna på backen och har händerna i jorden. Det gör att prioriteringarna styrs av verkliga behov och inte vara vad som ser bra ut, berättar Jan-Erik.
Nyvunnen handlingsfrihet
Det stora tillskottet handlar inte bara om mer pengar, utan om handlingsfrihet. Tidigare har stiftelsen arbetat med ett mer bundet bidragssystem sett till vad som ska delas ut år för år. Nu kan man i stället agera utifrån vad som faktiskt söks och vad som bedöms ha störst potential.
– Ett år kanske det finns väldigt många fina projekt och då kan vi gå in med mer medel. Ett annat år kanske det är färre. Nu finns en stor valfrihet för stiftelsen att styra det själva, säger Jan-Erik.
Beslutet drevs av Lantmännens finansiellt starka position, ett tidigare fört resonemang om medlens storlek, och en vilja från styrelsens håll att visa förtroende för stiftelsen.
Små steg som ger stora effekter
Att peka ut en enskild forskningsinsats som förändrat hans eget lantbruk är svårt, medger Jan-Erik. Forskning fungerar sällan så. Det är snarare en ackumulering av små steg, inom gödsling, klimat och resurshushållning, som med tiden förändrar hur man arbetar.
– Framåt är det mycket kring klimatfrågan och hållbarhet. Det är avgörande för lantbrukets överlevnad och går hand i hand med produktionen.
Framöver ser han störst potential i AI-lösningar för precisionsjordbruk: system som tidigt identifierar ogräs och sjukdomar i grödorna, eller som övervakar djurbesättningar och fångar upp symptom innan de blir kostsamma problem.
– Ju tidigare man ser symptom, desto mindre blir ingreppet och den ekonomiska kostnaden, samt belastningen på miljö och djur.
Därtill lyfter han vikten av att ersätta kemiska insatsmedel med biologiska alternativ, som naturliga mikroorganismer för växtskydd och biogödsel. Forskningen är inte bara viktig för lantbruket utan även för att skapa långsiktig tillväxt i våra förädlingsled så som kvarnar, bagerier och bioraffinaderier.
Forskning når inte fram av sig självt
En av Jan-Eriks hjärtefrågor är gapet mellan forskarvärlden och lantbrukarna.
– Det brister åt båda håll. Många bönder förstår inte riktigt vad forskning gör för dem, men en del forskare saknar också tillräcklig förståelse för vad som faktiskt gör nytta ute på gårdarna. Jag tror att man behöver närma sig från bägge håll.
Det är en utmaning han hoppas att stiftelsen kan bidra till att lösa.
– Det är bara synd att så få av oss bönder förstår hur viktigt det är och hur mycket stiftelsen uträttar, så det får vi tillsammans med stiftelsen jobba på, säger han och ler lite åt sin egen formulering.