Så funkar programmet

Så räknar vi

I Klimat & Natur beräknas klimatpåverkan utifrån etablerade metoder och genomsnittliga data från svensk spannmålsodling.

Background image

Vi räknar på och kontrollerar effekterna av åtgärderna inom Klimat & Natur noggrant. Beräkningarna granskas dessutom av oberoende part. Det är viktigt för oss att vara transparenta och redovisa dessa klimatberäkningar, med den rad avvägningar, begränsningar och datakällor de baseras på. Processen för hur beräkningar görs och antaganden samt motiv till dem granskas av tredjepart.

 

Beräkningsprinciper

Sedan programmets start har vi på Lantmännen arbetat utifrån ett antal principer. Dels för att göra programmet mer förståeligt, dels för att skapa verkliga nyttor i form av klimatreduktion och att säkerställa att vi inte lovar mer än vi kan hålla. Nedan följer en beskrivning av dessa principer.

Kriterierna i programmet uppdateras löpande

Målet med Klimat & Natur är att ställa om till ett mer hållbart och produktivt jordbruk med sikte på klimatneutralitet till 2050, allt enligt Parisavtalets klimatmål. Enligt Parisavtalet behöver vi halvera utsläppen vart tionde år fram till 2050, för att inte överskrida en global uppvärmning om 1,5-grader. Detta skapar en tydlig väg framåt och betyder att vi kontinuerligt behöver utvärdera och uppdatera kriterier till programmet för att följa halveringstakten av utsläppen och minska klimatpåverkan från odlingen. Förutom det leder ny forskning till nya innovativa lösningar för lantbruket, exempelvis vad gäller klimatomställningen, främjande av biodiversitet, minskad övergödning och minskat behov av växtskydd. Forskning och innovation är en viktig del för att kunna vidareutveckla åtgärderna inom programmet och parallellt möta marknadens efterfrågan på hållbara odlingsmetoder och produkter.

Vårt referensår utgår från Klimat & Naturs startår 2015

Programmet startade år 2015. När vi kommunicerar effekten av Klimat & Natur mot breda konsumentgrupper hänvisar vi alltid till klimatreduktionen i relation till programmets startpunkt, vilken är spannmålsodling i Sverige år 2015. Vi har valt det referensåret för att förtydliga programmets utveckling och framsteg under åren. Eftersom spannmålsodling i Sverige årligen utvecklas, skulle en jämförelse mot spannmålsodling samma år resultera i olika resultat olika år och därmed göra det svårare att över tid följa utvecklingen av programmet.

När vi kommunicerar klimatavtryck för Klimat & Natur, uttryckt i kg CO2e per ton spannmål, till kunder eller intressenter är det viktigt att uppge den klimatreduktion som faktiskt skapats just det skördeåret. Det innebär att vi jämför Klimat & Natur mot spannmålsodling för samma skördeår.

Produktivitetens roll i Framtidens Jordbruk

En grundläggande förutsättning för att nå Framtidens Jordbruk är ökad produktivitet eftersom befolkningen växer globalt och matproduktionen måste räcka till fler framgent. Produktiviteten påverkar även klimatpåverkan per producerat ton spannmål. Ökad effektivitet och produktivitet innebär att man på samma areal kan producera mer spannmålsvolym med samma eller lägre mängd insatsvaror, vilket sänker spannmålets klimatpåverkan i generella termer. Det är alltså nödvändigt att reducera klimatpåverkan med åtgärder på gård, utan att påverka produktiviteten. När vi gör våra klimatberäkningar för Klimat & Natur inkluderar vi denna aspekt i modellen.

Vi kontrakterar lantbrukare per hektar

Inom Klimat & Natur skriver Lantmännen kontrakt med lantbrukare som odlar enligt programmet. Lantbrukaren förbinder sig att odla en viss mängd hektar enligt programmet och ersätts också per hektar odlat enligt Klimat & Naturs åtgärder. Kontraktering per hektar innebär att lantbrukaren får en stabil ersättning för merkostnader associerade med odling enligt programmet, oavsett skördeutfall. Utbetalningen är alltså separerad från ersättningen som lantbrukaren erhåller för själva spannmålsvolymen (normalt räknad i pris per ton). Detta sänker barriären för den individuella lantbrukaren att gå med i programmet och leder till att fler lantbrukare ges möjlighet att ställa om.

Vi hanterar spannmålen enligt massbalansprincip

När lantbrukaren levererat spannmål odlat enligt Klimat & Natur blandas spannmålen med annan, konventionellt odlad, spannmål vid Lantmännens spannmålsmottagningar. Detta eftersom kriterierna i programmet inte påverkar spannmålens kvalitet eller sensoriska egenskaper, d.v.s. du upplever ingen skillnad kvalitets- eller näringsmässigt på spannmålen som odlats inom och utanför programmet.

Spannmålen hanteras alltså enligt massbalansprincipen, vilket innebär att den ej särhålls igenom kedjan från silo till slutprodukt. Spårbarhet genom hela kedjan skulle öka kostnaden väsentligt eftersom man skulle behöva investera i ny silostruktur och/eller behöva transportera spannmål längre sträckor. Den ökade kostnaden för detta skulle behöva tas ut mot konsument, och därmed minska konsumentefterfrågan av Klimat & Natur, vilket i sin tur skulle minska omställningstakten av svenskt lantbruk. Lantmännen balanserar dock hur mycket som odlats enligt programmet, och säkerställer att vi inte säljer mer än den odlade volymen det skördeåret. Hanteringen av massbalansen granskas och revideras av tredje part så att du som konsument ska kunna känna dig säker på att den volymen spannmål som krävts för att producera produkterna du köpt har odlats enligt programmet och att klimatnyttan faktiskt har skapats.

Vi räknar på snittskördar

När Lantmännen säljer Klimat & Natur till sina kunder så gör vi det i volym spannmål eller processad råvara (t.ex. mjöl). Vi konverterar hektar till ton genom att använda oss av en snittskörd för de regioner där Klimat & Natur odlas, baserat på data från Statistiska Centralbyrån, SCB. Snittskörden baseras på de sju senaste skördarna (minus den högsta och lägsta skörden under det intervallet) och är ett medelvärde av de fem återstående skördarna. Vi använder ett medelvärde av fem skördar då det kan variera stort mellan olika skördeår, samt för att utesluta extremiteter, vilket påverkar klimatnytta per ton spannmål trots att exakt samma åtgärder och arbete utförts på gården.

Medelvärden beror på område och tid

I klimatberäkningarna för Klimat & Natur används idag schablondata och medelvärden. Användna medelvärden varierar baserat på vilket område eller tidsperiod man väljer att räkna på. Tar man snittskörden som ett exempel så beror den mycket på vilket område i Sverige man odlar i. Till exempel är skördarna i södra Sverige oftast högre än i norra Sverige. Snittskörden påverkas även mycket av vilka år som studeras eftersom skördenivåerna varierar till följd av väder och klimat. På grund av detta följer vi hur Klimat & Natur presterar lokalt men även hur programmet presterar i snitt för hela riket.

Fokus på reduktion av utsläpp, inte kompensation

Klimat & Natur innehåller klimatreducerande åtgärder och inga klimatkompenserande åtgärder. Det innebär att vi till exempel byter ut fossila bränslen på gård till förnybara och på så sätt minskar gårdens klimatpåverkan. De utsläppsreducerande åtgärder som vi genomför inom Klimat & Natur sker alltid inom värdekedjan för spannmålsodling.

Vi har valt att först och främst fokusera på utfasningen av fossil energi framför exempelvis inbindning av kol i åkermarken. Inbindning av kol är ett viktigt verktyg, men det är dels svårare att beräkna, dels problematisk att fastslå varaktig effekt samt säkerställa att kolet inte vid någon senare tidpunkt släpps ut i atmosfären igen. Därför har vi börjat med att inkludera reduktioner som vi är säkra på att de uppstår. Kolinlagring är dock ett område som utvecklas och där är Lantmännen med och bidrar med ytterligare forskning.

Klimatberäkningar

I klimatberäkningarna för Klimat & Natur tar man i beaktning alla moment på fältet som påverkar klimatet. För att förstå hur de olika aktiviteterna påverkar klimatet så har Lantmännen samlat data för klimatpåverkan från tillverkning av insatsvaror till aktiviteter som sker för odlingen.

För att definiera de olika aktiviteterna som sker på gård, till exempel hur mycket gödsel som används eller hur mycket bränsle som går åt när man plöjer och sår, inhämtas officiell statistik och data från flera aktörer.

Förutom att beskriva aktiviteter och insatsvaror som leder till utsläpp, tar vi även i beaktning utsläpp som sker på grund av markanvändningen. Dessa utsläpp bygger på standardmodeller från IPCC (FN:s klimatorgan). Vi tar dock endast utsläpp från markanvändning i beaktning och inte ökat kolförråd i mark, vilket sker naturligt när grödor växer. Detta eftersom det inte funnits standardiserade beräkningsmetoder för upptag av koldioxid samt att Klimat & Natur inte har haft fokus på kriterier som främjar upptag, utan snarare på de som reducerar klimatpåverkan från insatsvaror och aktiviteter på gård.

Genom att använda dessa datapunkter får vi en tydlig och säker bild av hur en svensk spannmålsodling ser ut. Därefter simulerar vi Klimat & Naturs kriterier i samma beräkningsmodell för att beräkna programmets effekter på svensk spannmålsodling. Således kan vi jämföra resultaten och presentera vilka klimateffekter som sker när åtgärder inom Klimat & Natur används.

Effekten med och utan fossilfri gödsel

Från skörd 2023 är fossilfri mineralgödsel ett kriterium i Klimat & Natur. Den fossilfria mineralgödseln är ett banbrytande kriterium eftersom det bidrar till en väsentlig klimatreduktion i odlingen. Produktion av fossilfri mineralgödsel är ännu tidig i utvecklingen vilket innebär att merkostnaden är högre. Därför erbjuder Lantmännen under en övergångsperiod Klimat & Natur både med och utan fossilfri gödsel. Detta möjliggör att fler kan vara med och bidra till en hållbar omställning. 

Resultaten från beräkningarna visar att Klimat & Natur med fossilfri gödsel har idag upp till 45% lägre utsläpp jämfört med svensk medelodling 2015. Klimat & Natur utan fossilfri gödsel har idag upp till 30% lägre utsläpp jämfört med svensk medelodling 2015.

Avgränsningar och källor

För beräkningar av odlingsprogrammet Klimat & Natur har Lantmännen valt att fokusera på odlingen av råvaran, dvs. beräkningarna inkluderar samtliga aktiviteter från och med produktion av insatsvaror, till gård, fram till torkning av spannmålen. Aktiviteter efter torkning av spannmålen, såsom transporter till butik, är inte inkluderat i beräkningarna. 

Vad gäller fossilfri värdekedja används liknande beräkningssätt och utvecklat värdekedjan att inkludera aktiviteter hela vägen fram till att ett paket vetemjöl är producerat i fabriken.

Datakällor och antaganden som bygger våra 
beräkningar för Klimat & Natur:

  • Snittskörd –SCB
  • Kalk – Jordbruksverket och National Inventory Document to UNFCCC
  • Tillverkning av gödsel – Yara
  • Andel mulljord i Sverige - National Inventory Document to UNFCCC  / SMED (2021)
  • Mullhalt i övrig jord - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning
  • Grundutlakning - Konstant för nationella beräkningar, hämtat från Agrosfär. Agrosfär hämtar i sin tur från SLU, Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen, Bilaga 1&2.
  • Jordart - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning
  • Mängd utsäde - Odla
  • Andel BAT-gödsel som används i Sverige - Uppskattning görs i samråd med en av våra gödselleverantörer, Lantmännens odlingsrådgivning samt data från Lantmännens egen gödsel-försäljning.
  • Gödselgiva - Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning
  • Fosfor och kalium - Odla
  • Växtskydd – RISE
  • Bränsleförbrukning – RISE
  • Vattenhalt och torkning - Lantmännens torkavtal
  • Bärgning av halm - National Inventory Document to UNFCCC



Plöjning - baseras på intern kunskap från Lantmännens odlingsrådgivning

31 oktober 2026

Jordbruk är mer än bara en näring; det är en livsstil, en tradition och en förvaltning av vårt gemensamma arv. Vi måste värna om bönder och landet.

/ Chris Fritsch

Innovation Director

Fördjupning

För den som vill fördjupa sig i klimatberäkningarna för odlingsprogrammet Klimat & Naur finns beräkningsprinciperna beskrivna i detalj via denna länk. Beräkningarna görs i enlighet med Agrosfärs beräkningsmodell och beskrivs i en rapport som går att hitta genom denna sida.

Nästa steg

Klimat & Natur utvecklas över tid och Lantmännen utvärderar och adderar kontinuerligt kriterier som ska ingå i programmet. Programmet har i dagsläget fasat ut den absoluta majoriteten av de fossila utsläppen och vi kommer i framtiden behöva fokusera mer på biogena utsläpp i form av lustgasavgång från mark samt kolinbindning i marken. Detta är två områden som Lantmännens Forskningsstiftelse fortsätter forska vidare kring för att öka kunskapen och hitta effektiva åtgärder för framtiden. 
Förutom kriterieutveckling så arbetar även Lantmännen för förbättrad datakvalitet och inkludering av primärdata från gårdar i beräkningar Det möjliggör att vi kan arbeta mindre med schablodata och medelvärden. Detta är dock ett arbete som kommer att ta tid. Lantbrukare idag har möjlighet att använda hårdvara för att mäta hur mycket bränsle som använts till exempel, men det finns arbete kvar vad gäller korrekt och effektiv dokumentation som kan delas bredare.