Den svenska livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen i juni 2017 ska bidra till ”en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val”. Ett fantastiskt mål! Om detta ska bli verklighet krävs dock kloka och långsiktiga åtgärder. En växande befolkning med ett stigande behov av livsmedel, ett klimat i förändring och en ökad efterfrågan på nya matvaror producerade på ett hållbart sätt är konkreta utmaningar som Sverige måste klara av. Och detta på en begränsad yta åkermark där insatsmedlen måste optimeras. En inte helt enkel ekvation.
Lyckligtvis har även svåra ekvationer lösningar. För att möta utmaningarna inom svensk livsmedelsproduktion krävs innovation och ny teknik. Vi tror att lösningarna på många av våra utmaningar inom matproduktionen finns inom svensk växtförädling. Med växtförädling kan vi säkra att de grödor vi odlar idag även går att odla i framtiden. Med hjälp av växtförädling kan vi ta fram sorter med bättre resistens mot sjukdomar, sorter med högre avkastning, sorter som är mer tåliga mot torka, sorter som går att odla på nordliga breddgrader och sorter som ger hälsosammare livsmedel. Vi kan genom växtförädling ta fram de grödor som marknaden efterfrågar.
Ur ett globalt perspektiv är Sverige en liten och unik marknad. Odlingsförhållandena i Sverige är speciella. Stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter och varierande dagslängder kräver växtsorter med andra egenskaper än de som odlas på sydligare breddgrader. Det vi odlar i Norden behöver vara anpassat efter våra odlingsförhållanden. Att satsa på växtförädling är nödvändigt, och det är dessutom lönsamt för svensk ekonomi. Genom att investera i växtförädling skapas arbetstillfällen i livsmedelssektorn, Sveriges tredje största industrisektor, och det bidrar till ökad export av attraktiva livsmedel.
Växtförädlingsprojekt som påbörjas nu syns inte omedelbart på matbordet. Växtförädling kräver långsiktighet. Det tar mellan sju och femton år för en växtsort med nya egenskaper att nå marknaden. Om ska vi öka den svenska livsmedelsproduktionen måste vi öka takten redan nu.
Inom SLU Grogrund, centrumet för växtförädling av livsmedelsgrödor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, pågår ett flertal projekt som är avgörande för att livsmedelsstrategin ska bli framgångsrik. Framtidens åkerböna för mat och foder, klimatstabilt vete, fleråriga grödor och resistensförädling för friska grödor är några exempel. Utöver nya anpassade grödor, satsar SLU Grogrund på att uppfinna ny teknik som snabbar på takten i växtförädlingen, något som vi har nytta av på både kort och lång sikt. SLU Grogrund har kompetensen och förmågan att stärka den svenska växtförädlingen. En förutsättning är dock att växtförädlingscentrat får tillgång till de finansiella medel som regeringen utlovat. Att minska finansieringen vore förödande för utvecklingen som ska trygga svensk mat på våra bord i framtiden.
Svensk växtförädling har en unik möjlighet att generera grödor som klarar av ett förändrat klimat och som stödjer ett hållbart jordbruk och omställningen till ett biobaserat samhälle. Vi har nu ett gyllene läge att driva utvecklingen framåt och därmed bidra till att vi fortsatt kommer ha hållbara och hälsosamma livsmedel på våra tallrikar. Det är nu vi har chansen att säkra framtidens jordbruk och hela den hela svenska livsmedelssektorn.
Lena Åsheim, styrelseledamot, LRF
Peter Annas, växtodlingschef, Lantmännen
Mathias Samuelsson, försäljnings- och utvecklingschef, Sveriges stärkelseproducenter
Debattartikeln kan även läsas på Altinget.se.
För mer information, kontakta gärna:
Lantmännens pressavdelning
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com