Lantmännens preliminära summering pekar på att den svenska spannmålsskörden kommer att landa på mellan 4,4-4,5 miljoner ton, vilket är drygt en miljon ton lägre än under ett normalår. Det torra vädret under försommaren hade en negativ påverkan på grödorna. Den långvariga och omfattande nederbörden som följde i juli till september har sedan förvärrat situationen ytterligare och påverkat spannmålens kvalitet mycket negativt. I vissa regioner kommer uppemot 80 procent av spannmålen att gå till foder eftersom kvaliteten inte uppfyller kraven för att klassas som livsmedel. Det rör sig om såväl vete som inte lämpar sig för produktion av mjöl, för höga proteinhalter och grodda kärnor i maltkorn samt utbredda problem med grönskott i ett flertal grödor. De regionala skillnaderna och skillnaderna mellan olika spannmål är dock stora.
– Skörden 2023 är en av de sämsta skördarna vi sett de senaste 30 åren. Vi har haft skördar med låga avkastningar och skördar med kvalitetsproblem, men nu har båda inträffat samtidigt och det påverkar tillgången mycket negativt, säger Per Germundsson, försäljnings- och försörjningschef på Lantmännens spannmålsenhet.
Årets dåliga skörd innebär även en tuff ekonomisk situation för många svenska lantbrukare som också har haft kostnadsökningar i form av ökade priser på insatsvaror. I nuläget är cirka 90 procent av skörden bärgad men vädret har gjort många lantbrukare tvungna att förlänga skördeperioden. Därtill har nederbörden i vissa delar av landet varit så omfattande att en del fält inte kan skördas alls. Sammantaget kan skördeutfallet leda till ett behov av att importera kvarnvete.
– Tillgången på svenskt kvarnvete från årets skörd kan till och med konstateras vara lägre än efter den omfattande torkan 2018. Huruvida Sverige, som normalt sett är nettoexportör av spannmål, kommer behöva importera kvarnvete är för tidigt att säga. Oavsett så kommer skördeutfallet leda till att kvarnarna får en dyrare råvara att arbeta med än vid ett mer normalt utfall, utvecklar Per Germundsson.
Svensk beredskap kräver accelererad klimatanpassning
Ett av Lantmännens inspel till Sveriges Livsmedelsstrategi 2.0 är att det behövs en stärkt agenda för klimatanpassning för att säkra svensk livsmedelsproduktion såväl som ett livskraftigt lantbruk. Årets skörd understryker vikten av att arbetet intensifieras för att hantera ett varierande väder och bemöta klimatförändringar, bland annat i form av signifikanta investeringar i växtförädling och effektiva bevattnings- och dräneringssystem. De senaste uppskattningarna från branschen visar att investeringsbehovet inom området bevattning och dränering ensamt motsvarar cirka 50 miljarder.
– För att säkra en ökad svensk spannmåls- och livsmedelsproduktion behövs stora infrastrukturella investeringar i klimatanpassning. Det är en kostnad som lantbruket inte ensamt kommer att kunna bära. Primärproduktionen, industrin och politiken har ett gemensamt ansvar att säkerställa detta – det handlar i slutändan om att skapa förutsättningar för svenskt lantbruk, svensk livsmedelsproduktion och om att stärka den svenska beredskapen, avslutar Magnus Kagevik, vd och koncernchef, Lantmännen.
För mer information, vänligen kontakta:
Lantmännens presstjänst
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com