Dagens kostråd utgår från vad som är hälsosamt att äta i allmänhet, men alla människor fungerar lite olika. Om du och en vän äter exakt samma frukost och sedan mäter blodsockret var femtonde minut, kommer ni troligen se ganska olika kurvor. Blodsockret hos den ena stiger snabbt och sjunker lika snabbt, hos den andra klättrar det långsammare men håller sig högt längre. Samma sak gäller blodfetter och inflammationsmarkörer. Det är detta fenomen som precisionsnutrition försöker förstå och omsätta till praktik, det vill säga rätt kost till rätt person vid rätt tillfälle.

Det långsiktiga målet är att koppla samman data om hur en individ svarar på en specifik måltid med deras framtida risk för exempelvis typ 2-diabetes, hjärtinfarkt eller stroke.

/ Rikard Landberg

Professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola

/ Rikard Landberg

Professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola

Forskning finns men är inlåst

Den första stora studien inom fältet kom 2015, från en israelisk forskargrupp. De visade att det gick att bygga en modell som förutsäger en individs blodsockersvar utifrån tarmflorans sammansättning, kostvanor och hälsodata. Resultaten var banbrytande, men det finns ett problem. De algoritmerna som vuxit fram ur den forskningen ägs i dag av privata företag.

– Algoritmen är inlåst i ett företag. Ingen vet hur den fungerar, konstaterar Rikard Landberg.

Det är mot den bakgrunden han och hans kollegor vill gå en annan väg. Att bygga en motsvarande modell, men göra den öppet tillgänglig.

– Vi vill göra den öppen så att sjukvården kan använda den, eller att innovatörer exempelvis kan ta fram digitala hälsoplattformar och ge individualiserade råd som en del av sin service, fortsätter Rikard.

Tio år av data från trettiotusen vanliga människor

Forskningen bygger på data från flera källor, bland annat SCAPIS 2-HOME. En delstudie inom det unika SCAPIS-projektet, som under drygt tio år följt trettiotusen slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–65 med fokus på hjärta, kärl och lungfunktion. När hälften av deltagarna kallades tillbaka för en uppföljning uppstod ett unikt tillfälle att bädda in en precisionsnutritionsstudie.

Drygt 4 500 personer bjöds in, och av dem fullföljde ungefär 2 000 personer hela studien och på plats åt de en standardiserad frukost. Lantmännen bidrog med bröd och frukostflingor till studien. Fullkorn, och särskilt råg, är ett område där Forskningsstiftelsen finansierat forskning under många år. Även i denna studie är det ett naturligt inslag i studiedesignen. Under besöket mättes deltagarnas blodsockersvar kontinuerligt och när de gick hem fick de med sig tre måltidsdrycker och ett självprovtagningskit.

– Vi delade in dem i fyra grupper. En grupp fick äta frukost med mycket kolhydrater, en med lite kolhydrater och mycket fett, och sedan varierade vi det ytterligare med fullkorn och vitt mjöl, förklarar Rikard.

Blodprov med ett stick i fingret hemma

Deltagarna tog själva blodprover hemma med ett stick i fingret på ett så kallat Capitainer-kort, som deltagarna sedan tog med sig eller skickade till SCAPIS-mottagningen som i sin tur lämnade dem vidare till Chalmers. Totalt har studien samlat in trettiotvåtusen sådana kort och dessutom avföringsprover för att undersöka tarmfloran, och deltagarna har fått registrera sin kost. Provtagningskorten kommer att analyseras för en rad olika molekyler och mer konventionella hälsomarkörer. Utvecklingen kring analyserna kopplade till självprovtagning öppnar för möjligheten att kunna bedriva den här typen av studie i stor skala.

Pilotdata väcker förhoppningar

Redan från de första åttahundra deltagarna är resultaten tydliga nog för att ge riktning. Variationen i hur individer svarar på exakt samma måltid är stor, precis som forskargruppen förväntade sig. Men det som överraskade i god bemärkelse var hur informationsbärande ett blodsockersvar efter endast en standardiserad måltid kan vara.

– Vi kunde se väldigt tydligt att hur man svarar i blodsockret på en enskild måltid korrelerar starkt med hur ens blodsockerreglering fungerar generellt hemma under två veckor. Kopplat till att andra stora studier nyligen har visat att den här variabiliteten är viktig för att förutsäga risk för typ 2-diabetes gör studien väldigt intressant, avslutar Rikard.

De fullständiga resultaten väntas under 2028, men de första delpublikationerna kan komma tidigare. Nästa steg är att testa om de individualiserade råden faktiskt ger bättre hälsoutfall än generella riktlinjer. Målet är lika enkelt att formulera som det är svårt att uppnå: att kostråd som i dag bara är tillgängliga för dem som har råd framöver ska kunna gynna alla.