Tre perspektiv i varje beslut

Det som tydligast skiljer stiftelsen från andra forskningsfinansiärer är hur ansökningarna bedöms. För varje fokusområde finns en beredningsgrupp med nio personer. Tre vetenskapliga ledamöter från olika lärosäten, tre lantbrukare samt tre tjänstemän med specialistkompetens inom området. Modellen kallas 3-3-3 och är medvetet uppbyggd för att tre perspektiv alltid ska finnas med i diskussionen.

“De vetenskapliga ledamöterna hjälper oss att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. Lantbrukarna ser gårdsnyttan och långsiktigheten. Och tjänstemännen är experter på affärsnyttan, vad som är möjligt”, förklarar Helena.

Bedömningen sker först enskilt och sedan i grupp, där varje ledamot är föredragande för ett antal ansökningar. Beredningsgrupperna tar fram ett förslag till beslut, och i slutet av november fattar stiftelsens styrelse det slutgiltiga beslutet. Forskarna får besked ungefär en vecka senare.

För att säkerställa både bredd och oberoende sätts grupperna samman med spridning mellan lärosäten och kompetenser.

En partner genom hela projektet

Helena Fredriksson beskriver stiftelsens roll i förhållande till forskarna som en partner snarare än en beställare. Det märks redan innan en ansökan är inskickad.

“Vi vill att forskarna hör av sig redan när de har en idé. Då kan vi vara med och resonera kring upplägget, bidra med kunskap om råvaror eller hitta odlingsplatser och försöksgårdar. Det är så vi blir en riktig partner i forskningen”, säger Helena.

När ett projekt väl är beviljat följer stiftelsen med längs vägen. Stiftelsen deltar i projektmöten, läser och bedömer rapporter och är genuint intresserad av helheten.

“I ett forskningsprojekt har man ett utsatt mål, men det som händer på vägen är minst lika viktigt. Det kan vara att man använder en helt ny analysmetod, eller upptäcker något ingen hade förutsett. Det är då det händer grejer”, avslutar Helena.